- Project Runeberg -  Platon : populära föredrag /
88

(1905) [MARC] Author: Pontus Wikner
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ifrågavarande saken lika, då begagnar jag en bild. Är
jag icke själf medveten därom, att jag ger bild för sak,
eller åtminstone för tillfället ställer mig så, som om jag
det icke vore, då skapar jag en myt. Såväl det bildliga
som det mytiska framställningssättet tager fantasien i
anspråk eller rörer sig på dess område; och då Platons
skaldenatur icke hade någon brist i den vägen, så bör
det icke förundra oss att hos honom möta en rik
användning af bild och myt Understundom sammanslutas de
olika elementerna af det ena och af det andra, äfvensom
af en rent begreppsmässig framställning, på ett sådant
sätt, att det icke lätteligen låter sig afgöra, hvar gränsen
går. Så i den redogörelse för själens genom hennes natur
gifna ställning till det himmelska, öfverhimmelska och
jordiska, hvilken vi i föregående föreläsning till sina
grunddrag anfört. Först bevisar Platon, att själen i sin
själf-rörelse äger en borgen för sin odödlighet, och därvid går
han helt begreppsmässigt till väga. »Om själens
odödlighet — tillägger han sedan — må nu detta vara nog;
angående hennes väsen måste vi säga, att ådagaläggandet
af dettas beskaffenhet i och för sig fordrar en gudomlig
och omfattande undersökning; hvad det liknar, det låter
sig säga af en människa och med mindre möda: och det
vilja vi angifva på följande sätt...» hvarefter han då
liknar själen vid ett spann med körsven och två hästar.
Här tillkännagifver han, att hvad han vill säga, är en
liknelse, och icke saken själf; vi ha sålunda här en
användning af bild. Men i den mån den bildliga
framställningen sedan fortgår, ställer sig Platon så, som om detta
vore glömdt, tills han omsider på det sålunda framställda
stöder beviset för den filosofiska kärlekens förträfflighet
Bilden har då öfvergått till myt, för så vidt som Platon
så går tillväga, som om han gifvit sak och icke bild. I

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 15:44:24 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/pwplaton/0090.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free