Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
går upp, att det blir ljust, och om kv&llen, när hon går
ned, alt det blir mörkt. Detta är ett slags blifvande. Man
säger vidare om en blomma, att hon utvecklar sig, och
om ett djur, att det blir förskräckt eller uppbragt eller
någonting dylikt, och detta är ett slags blifvande.
Slutligen säger man om en människa, som genomgår en
sedlig eller religiös pånyttfödelse, att hon blir god, och detta
är det särskilda slags blifvande, som vi här åsyfta. Det
skiljer sig från de föregående slagen därigenom, att det
är fullt medvetet och fritt. Det låter icke förklara sig
utur ett vara i allmänhet, utan måste förklaras ur ett
fritt eftersträfvadt och åsyftadt, hvilket man kallar
ändamål. Om man söker en grund för detta, så måste man
alltså söka denna grund i ett ändamål, och söker man
den yttersta grunden, så måste han sökas i ett högsta
ändamål. Det högsta ändamålet är enligt platonskt
språkbruk det goda. Om detta skall således filosofien också
handla, lika väl som hon handlar om det varande såsom
blott sådant eller om det blifvande såsom blott sådant.
Men om allt detta skall filosofien vara sann kunskap. Hon
är då möjlig endast med det villkor, att det finnes sann
kunskap, och att hon kan skilja den sanna kunskapen
från hvarje kunskap, som endast gör anspråk på sanning
ulan att kunna försvara dem. Filosofien får sålunda, då
hon icke utan sann kunskap kan komma åt det, som hon
vill komma åt, nödvändigt göra sig reda för den sanna
kunskapen; och hos Platon, som tager för gifvet, att den
sanna kunskapen är den, genom hvilken man kommer åt
det sanna varat, likasom å andra sidan det sant varande
är den sanna kunskapens föremål, måste frågan om det
varande eller sanningen och vetandet eller den sanna
kunskapen blifva endast olika sidor af samma sak. Af
honom behandlas den ena i och med den andra, och vid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
