- Project Runeberg -  Platon : populära föredrag /
116

(1905) [MARC] Author: Pontus Wikner
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IV

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ställt Platons lära om kunskapen, vore det nu i sin
ordning att framställa hans lära om det sanna varat.

Säsom en lämplig öfvergängslänk till en s&dan
framställning torde vi emellertid f& betrakta den frågan: om
vetandet allena är den sanna kunskapen, d. v. s. den,
genom hvilket jag fattar det sanna varat, hvad och huru
år då vetandet själft? Det är i det föregående visadt, att
varseblifningen icke är den sanna kunskapen, och att
meningen eller allmänföreställningen icke heller är den sanna
kunskapen; det är till och med ådagalagdt, att ingendera
ens skulle finnas till, därest det icke funnes en öfver dem
bägge stående kunskap om det eviga och oföränderliga,
vetandet. Vetandet utgör då en förutsättning både för
varseblifningen och meningen, och det lilla af kunskapsart,
som dessa i sig äga, hafva de i själfva verket fått af
vetandet. Varseblifningen har nu, såsom hvar och en ser,
en högst tillfällig och växlande existens. Hon är ett
ögonblickets barn. Meningen äger bättre uthållighet, men
hennes oföränderlighet är mera en subjektiv fordran än en
objektiv verklighet. På sådant sätt äro varseblifningen
och meningen; huru är vetandet?

Frågan, huru vetandet är, innebär för det första ett
spörsmål efter dess faktiska existens. Att en människa
kan vara i besittning af vetande, nekas icke; det finns
vissa insikter, som hos henne kunna vara närvarande med
en så öfversvinnelig klarhet, att hon icke allenast själf
skulle vilja därpå både lefva och dö, utan jämväl är fullt
förvissad därom, att dessa insikter kunna göra anspråk
på samma erkännande hos hvar och en annan, som vill
begagna sitt mänskliga förstånd. Så är det för mig en
alldeles afgjord sanning, att det hela är större än hvar
och en af sina delar, att fem är mer än fyra, att skönhet
icke är detsamma som fulhet, att godhet icke är ondska

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 15:44:24 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/pwplaton/0118.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free