- Project Runeberg -  Platon : populära föredrag /
127

(1905) [MARC] Author: Pontus Wikner
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IV

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

af harmoni och skönhet och ljas och vill gärna göra alla
lyckliga; så till vida är han en ädel ande, som vi kunna
älska. Men han gömmer hos sig ett fel; den kraft, med
hvilken han vill uträtta allt detta stora, den medvetna och
fria personligheten, är icke hans välförvärfvade egendom;
hon är en annans egendom, som han förhåller. Därför
måste han gå under. Platon spelar rollen af denna
antikens tragiske hjälte inför den filosofia världen, och
Platon måste gå under.

Frågan, i hvad mån vetandet är, skulle, sade vi,
bereda oss väg till den frågan, hvad det, enligt Platon, vill
säga att vara i sann och egentlig mening, eller hvad det
är, om hvilket vi kunna säga, att det i all sanning är.
För att vara i all sanning är det icke nog att på något
sätt och i någon grad finnas till, såsom t. ex. en skön
målning eller hvad annat som helst af det, som vi kunna
se med våra ögon eller beröra med våra händer. Att
sådant är till och sålunda i viss grad äger verklighet, det
vill Platon naturligtvis icke neka. Men dess existens är
behäftad med motsägelse. De sköna tingen i världen äro
aldrig så sköna, att de icke i någon mån också sakna
skönhet och sålunda äro fula. Jag säger alltså icke den
fulla sanningen, om jag om ett sådant ting påstår, att det
är skönt. Men jag säger lika så litet den fulla sanningen,
om jag påstår, att det är fult; ty så fult är dock
ingenting på jorden, att icke momentema af det fula tinget
röja någon liten samstämmighet, ändamålsenlighet och
harmoni, och därmed äfven skönhet Jag måste sålunda
med-gifva, att om tingen i världen också till en viss grad äro
sköna eller fula, så kan jag dock om intet af dem alla
säga, att det fullständigt är med afseende vare sig på
fulhet eller skönhet. Och så är det äfven med andra
egenskaper: det är icke fullständigt med afseende på nå-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 15:44:24 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/pwplaton/0129.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free