- Project Runeberg -  Platon : populära föredrag /
147

(1905) [MARC] Author: Pontus Wikner
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IV

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

—, dels att det är den högsta idéen — annars vore det
icke den högsta verkligheten, för hvars skull all annan
verklighet är. Och att del är den högsta idéen, betyder,
att det är ett andligt, evigt och ovanskligt, öfver alla
ändlighetens villkor upphöjdt; ett den ogrumlade och absolut
vissa tankens innehåll; en enhet, men icke en innehållslös
och tom, hvilken från sig utesluter mångfalden, utan
en alla mångfaldiga fullkomligheters absoluta koncentration
och konkretion.

Sådan är Platons lära om det sant varande. Det är
en i rik mångfald sig utbredande idévärld, men en värld,
där mångfalden organiskt sammansluter sig i en högsta
enhet. Man kan kalla den platonska sanningsvärlden ett
idésystem, ett harmoniskt helt af idéer. Det helleniska
sinnet för harmonisk anordning och samstämmighet har
här icke förnekat sig.

De sålunda af Platon uppvisade idéerna få nu icke
fattas såsom tankefoster utan verklighet. De äro icke
produkter af en utsväfvande fantasi, som vill vara tanke;
de äro det af evighet gifna innehållet i en tanke, som
träffar verkligheten. Det finns ingen verklighet utom deras;
all verklighet, som icke omedelbart framstår såsom deras,
är dock af dem lånad. Själfva den försvinnande
företeelsen, som i erfarenheten och det dagliga lifvet skymtar
förbi vårt öga, skall, om vi vilja analysera hennes
innehåll och behålla däraf det fasta och osvikliga, lämna oss
en rest af idé såsom det enda hållbara. Jordelifvet är
sant och verkligt och skönt och godt, så långt det
genomandas af idéens lif. Detta är det enda, som blifver, allt
det andra förgår. Sekel efter sekel träder i idéens tjänst,
och idéen förbrukar efter hvarandra uppstående och
försvinnande generationer af växtlif, af djurlif, af jordiskt
människolif. Det gäller att beskåda denna process med

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 15:44:24 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/pwplaton/0149.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free