Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - V
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
att den, som vet det goda, också nödvändigt vill det goda,
och att det godas uteblifna förverkligande endast kan
hafva sin grund i okunnighet om, hvad det goda
verkligen är. Men den mänskliga individen har icke allenast
vetande och viljande, hans lif rörer sig också inom en
mängd andra, lägre sfärer. Vi minnas, huru Platon hos
människosjälen urskilde icke allenast förnuftet eller den
tänkande och viljande delen, utan äfven sinnligheten, den
blinda, måttlösa, djuriska delen, och därjämte en bägge
förmedlande del. Frågan blir nu den: kan människan
äfven med afseende på dessa två senare delar blifva af
idéens goda delaktiggjord? På denna fråga måste vi
svara ja; och skälet därtill är det, att själen äfven i sina
lägsta regioner dock ännu alltid är en blandning af ett
ideellt element och ett mot detta motsatt, och såsom en
dylik blandning alltid måste äga en viss mottaglighet för
ideell bestämdhet. Så långt som verklighet sträcker sig,
så långt sträcker sig idéens makt att efter sin urbildliga
skönhet omskapa och bilda förhandenvarande elementer,
ehuru visserligen denna makt blir mindre, i den mån man
sänker sig ned i tillvarelsens djupare schakter, och
upphör där, hvarest idéens rena motsats, den rent formlösa
materialiteten, vidtager. Till och med människans kropp
blir på detta sätt mottaglig för idéens inflytande, ty
människokroppen såsom en organism och en organism af
särdeles konstrik byggnad är någonting vida mer än ren
materialitet; ehuru det visserligen måste medgifvas, att
idéens makt öfver kroppen af den enskilde kan mindre
genomföras, därför att han med afseende på kroppen är
ofantligt mycket mindre fri.
Den frågan, huru långt den mänskliga individen kan
hos sig och i sitt lif införa idévärlden, måste alltså
besvaras så: ren och oblandad, som det ofärgade ljuset, kan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
