Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - V
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
teckning af den helleniska kulturen, sådan denna gestaltat
sig intill Platons dagar. Månne den bild, vi nu äga
framför oss i den platonska filosofien, bär helleniska drag?
Det finnes åsikter, som skulle med ja besvara denna fråga,
på den grund, att Platon ingenting annat gjort än samlat
tillhopa elementer, lånade från allehanda före hans tid
gifna helleniska bildningsformer. Så kunde man hos
honom återfinna sokratikernas lära om vetandet såsom sann
kunskap och om dygden såsom det högsta goda,
eleater-nas oföränderliga och ena, Heraklits eviga rörelse,
pyta-goréernas matematiska världsförklaring, Empedokles’ fyra
elementer, pytagoréernas filosofstat, dorismens
aristokratiska tendenser, Spartas strängt skilda folkklasser, dess
stränga, åt staten öfverlämnade uppfostringsarbete o. s. v.
Det nekas icke, att dylika drag af redan förhandenvarande
bildning i platonismen återfinnas; och därför kunna vi
äf-ven medgifva, att så många likheter mellan platonismen
och den gifna helleniska bildningen göra det sannolikt,
att vi i platonismen hafva för oss en hellenisk
bildnings-form. Men dels måste vi erinra om det, som af vår
föregående framställning bör hafva blifvit klart, att
platonismen är alltför mycket ett organiskt helt för att kunna
betraktas såsom produkten af en mekanisk sammansättning;
dels måste vi för att erkänna platonismens helleniska
skaplynne fordra någonting mera än en summa af likheter,
hvilkas väsentlighet ej är uppvisad. Utan tvifvel kan denna
fordran tillfredsställas. Vi hafva i det föregående kommit
öfverens därom, att grunddraget i den helleniska
bildningen ligger i tillerkännandet af gudomlig betydelse åt det
mänskliga, fattadt såsom medveten och fri behandling af
det naturliga, d. v. s. af det opersonliga. En filosofi, som
af denna grundtanke vill draga ut konsekvenserna, skulle
sätta den sanna kunskapen i en fullt medveten och fri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
