Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
det lif, som förut fanns här. Vi få naturligtvis icke
föreställa oss, att vår fauna och flora kommit in så att säga i
klump; det förbjödo redan de klimatiska förhållandena, som
endast genom långa tidrymder öfvergått till dem, som rådt
under historisk tid. Det är således tydligt, att endast sådana
växter och djur kunde här invandra och utbreda sig, för
hvilka klimatet på en viss tidpunkt hunnit blifva passande.
När detta sedan yttermera förbättrades och lockade in nya
lifsformer, så fingo de äldre för ett kallare klimat lämpade,
draga sig längre mot norr. Våra äldsta invandrare ha vi
således nu att söka i de kallaste trakterna af halfön, högt
uppe på fjällen i jökliirnes grannskap eller i närheten af
den snö, som sommarsolen ej hinner smälta bort. Vi kalla
dem nu för fjällväxter, men fastän de numera tyckas älska
fjällen och endast trifvas där, så voro de en gång
låglandsväxter. De blad af fjällsippan, Dryas octopetala, af
polar-viden och dvärgbjörk, som man funnit i lerorna vid Alnarp,
bevisa det nogsamt, och renhornen, som upphämtas från
torfmossarnas djup öfverallt på skånska slätterna, bära också
vittne om ett kallare luftstreck4.
Tiden tillåter ej att här närmare redogöra för gången
af de undersökningar, som satt oss i stånd att i
hufvud-dragen följa de förändringar, som ägt rum i vårt lands
växt- och djurvärld. Den verkligt vetenskapliga
undersökningen af sötvattenslerorna, kalktufferna och torfmossarna
är för öfrigt ganska ny i vårt land; den har utgått från
lärjungar från sydsvenska universitetet. Jag nämner här
prof. Alfred Nathorst och docent G. Andersson. Man nöjde
sig länge hos oss med de analogier, som kunde hämtas från
de i grannlandet Danmark i början af 1840-talet framlagda
undersökningar af torfmossar, som jämte andra skarpsinniga
kombinationer och forskningar gjort Jap. Steenstrups namn
så berömdt5. Hvad som i de skånska torfmossarna länge
drog hufvudintresset till sig, var de talrika djurlämningar, •
hela skelett, lösa ben och horn, som i prof. Sven Nilsson
funno sin vetenskaplige bearbetare. Zoologiska museet i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
