Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mindre glaskärl med litet dyvatten, hämtadt ur en torfgraf.
Viktiga frågor kunna få sitt afgörande härigenom, en ny
och oväntad belysning kan kastas härifrån; åtminstone kan
det redan sannolika bestyrkas och upphöjas till visshet.
Allt är viktigt här, ingenting är oviktigt eller värdelöst,
gällde det så blott ett fiskfjäll.
Man behöfver blott kasta en blick på älghornen från
torfmossen for att få en föreställning om, under hvilka
gynnsamma förhållanden djuren då måste lefvat. Gamla
tjurar ha burit väldiga skoflar med mångtaliga spetsar;
det kändes nog både ovant och lätt om hufvudet, då de en
vinterdag föllo af och blefvo liggande på isen. Äfven hjort
och rådjur träffas i mossarna; öfver hufvud fanns säkert
under ektiden på få undantag när (t. ex. de tre husråttorna)
hela vår nuvarande däggdjursfauna, jämte några sedan dess
försvunna arter; men förhållandena voro likväl helt andra
än nu därutinnan, att arter, som nu äro sällsynta, då voro
allmänna och tvärt om. Det är smådjuren, som ha vunnit.
Fågel världen erbjöd nog större olikheter.
Vid de vilda oxarter, som funnits här, skola vi något
dröja. Tidigare antog man, att de närmast tillhört ekperioden
och att de blott funnits i Skåne. Här ha också de
ojämförligt talrikaste resterna blifvit funna — alla af känd
fyndort söder om Linderöds- och Söderåsarna, de flesta från
Trelleborgs- och Ystadsslätten. Men man har i senare tid funnit
skelettdelar af uroxe i Kalmar län (Rockneby) och
Östergötland (Linköpingstrakten) samt af Rison i Östergötland
(nära Vadstena). Vidare är det genom det af geologen
N. O. Holst beskrifna fyndet från Rockneby tydligt, att de
invandrat hit, sannolikt äfven varit talrikast under
furu-perioden. Steenstrup hade för öfrigt påvisat detta för
Danmarks räkning. Äfven under de följande tiderna
uppe-höllo de sig säkert helst i barrskogen; vintertiden utgjorde
väl furens årsskott, jämte spädare kvistar och bark af
löf-träd deras förnämsta föda, mera än det vissnade starrgräset,
ohuru äfven detta uppsöktes i träsken. Torfmossfynden
Föreningen Ueimdals folkskrifter. 37. 2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
