- Project Runeberg -  Elefantens Naturalhistoria, samt något till upplysning om det längesedan utdöda Mammot- eller Behemotdjuret /
29

(1804) [MARC] [MARC] Author: Conrad Quensel With: Johan Wilhelm Palmstruch
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

29

nåde, att liksom fiskarnas, motstå en "starkare tryckning
atmosferens, och att djuret derföre lefvat i vattnet. 3:o
Synes dei honom troligt, att slutbenen på de 5 benrader,
som utgjort tårna, varit försedda med naglar och ej med
klor. <j:o Är det sannolikt att djuret , såsom invånare at
ett kallt luftstreck, varit beklädt med hår. Också har Hr.
Feale~funnit i jorden, nära Mammotbenen, hår, som voro
sträfva, långa och bruna samt så rtntnade, att de hastigt
i luften föllo sönder. 5:o Tyckas dess förstörande
försvarständer endast tjent till anfall och försvar på
djurets sidor. 6:0 Har man sett några af dessa så nötta
på sidan mot spetsen, att man deraf gissat, att djuret
med dem på hafsbottnen i sanden, uppgräft skaldjur,
snäckor och fiskar, som dölja sig der. 7:0 Att om
djuret icke lefvat ständigt under välten, så s3T.es det troligt
att det ägt amfibiernas natur och alt dess föda varit
animalisk, hämtad antingen i vattnet, eller på det torra,
eller ock pä båda ställen.

Att detta så kallade Mammotdjuret varit till, kan na
mera icke bestridas, och om det kan tas för lika afgjordt,
att det varit ett köttfrätande djur, hvilket åtminstone
synes högst sannolikt, så må hela den lefvande naturen
lyckönska sig, att i det nuvarande systemet, sakna ett
sådant ödeläggande vidunder,

(Natura) - - - quod -pot-uit, iicqueat; possit, quoA
tion tillit, finte. Ltjcrktiü s.

Den som vill veta mera om Elefanten. eller lära känna de källor,
som liar blifvit nyttjade, ma rådfråga, utom strödda underrättelser lios
äldre Auktorer: Linné Sysl. Kat. Ed. i5.; Cuvier Tabl. Hem. de l’hisf.
Ilat. d. anim. f!:o An. 6.; Toibts Magaz. d. Neu. Zust. s. B. 2. st.; Ma~
reclial la Ménagerie du Mus. Kat. sic. gr. folio, z:de Livraij.; Buffon
Hist. Nar. Tom. n. /,:to 1754.; Sclireber Säugthiere 1. Tli. p. 241. 4:to.;
Houel Hist. Kat. des deux Eléph. màle & féin. Scc. 4:to 1S05.; Descripr.
d’un El. màle par P. C amper foj. *So2.; P. Camper Kleinere Scbrift.
ii b ers. v. Herbell p. 5o. S:o.; Les mem. de 1’f.léph. pr un Suisse S-o.
577r. — J. Corse Obs. ön El. and tlieir mode of dentition.; JEt. Home
Obs. ön - - Teeih of graminiv. quadrupeds - - - of El. and Sus Æthiop.
Vid. Pit it os. Transacl. 1799. Part. I. p. 206-257.5 —Vccaäe Philos. & Litr.
An. 6. K:o 32-35.; Tilloch lMiilos. Magaz. Vol. 14.; R. Fealc Account
of- the Skeleton or the Mammoth. S:o iSC2.; Pallas Heise durch
v ers ch. Prov. d. Russ. K. 4:to 1771.; Sergk u. Baumg. Mus. des
Won-dervoll. s:o isoö.; Blumenh. Specim. Archæokæ telluris.; Gött. litt. anz.
xSoi. 11:0 199.; m. ni. För tillgången på några af de nyaste och
dyrbaraste bland dessa arbeten, liar jag alt tacka en aktningsvärd Man,
som ej vill vara känd, men som genom siua uppoffringar för Noturalhisi.,
bereder sig bland efterkommande i,cke mindre tacksamhet, än högaktning
och tillgifvenhet hos dem, som nu äga den lyckan, att begagna haus
gruiidlijja kunskaper, lärorika umgänge och dyrbara Boksamling.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 15:45:20 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/qcelefant/0033.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free