Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
öfver dem alla reste sig jättefyrbåken „The statue of
Liberty“ med sin mot himlen allvarligt höjda arm.
Bakom henne öppnade sig det ändlösa perspektiv, de
brokigt lifliga folklifsbilder och den ödsliga utsigt
öfver tak och skorstenar en stor stad erbjuder.
Efter att ha genomgått tullhusets skärseld,
gungade vi på en råmande ångfärja öfver Hudsonfloden
in till New-York. Det var en vecka efter den
fruktansvärda snöstorm, som vintern 1888 hemsökte norra
Amerika. Gatorna voro fylda af smutsgrå snö; på
solsidan simmade trottoarerna, en iskall vind bet
genom ytterplaggen och luften luktade snö. Såsom
bjerta vårinsatser i denna vinterbild stodo
blomsterförsäljarena i sina gathörn, utbjudande violer och
rosor, Floridarosor i alla skiftningar mellan skärt och
körsbärsrödt.
Vi hamnade i Millers hotell, ämnadt att mottaga
de europeiska delegerade till internationela
qvinnomötet i Washington. Då vi tills vidare voro endast
två, och högtidligheterna, hvarmed New-Yorks
qvinnoföreningar ville behedra mötet och oss, ännu icke
begynt, fingo vi tid att se oss omkring i staden.
New-York skulle helt visst gifva ett mera
öfverväldigande intryck af verldsstad, om man icke skulle
se den strax efter en oceanresa. ögat har vant sig
vid hafvet med dess ändlösa horisont och finner
allting begränsadt, jemfördt med vattenöknen.
New-York är Amerikas minst karaktäristiska stad. Den
har icke samma slående egendomlighet som
qväkarstaden Philadelphiä, der hvaije hus är likt det andra,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
