Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kontrasterar mot våra skandinaviska och finska
ungherrars blygselblandade förskräckelse för dylika ting.
Vi hade fått goda platser, blifvit trakterade och
omringade. Det är lika lönande att vara finne i
utlandet, som att vara en dansande björn, i synnerhet
då sällskapet, som här var fallet, är sammansatt mest
ur de s. k. lägre samhällsklasserna. Sjelfva voro vi
mest intresserade af vår celebra värdinna och spanade
ifrigt efter henne.
Der stod hon, arm i arm med två andra qvinnor.
Alla tre ryktbara på sitt sätt. Den yngsta, en dam
med cendréfargadt hår och tunga silfverarmband, var
unga mrs Thorpe, Longfellows dotter och svägerska
till fru Ole Bull. Den andra, hon med det
indiffe-renta ansigtet, var Frederick Douglas’ andra hustru.
Hans motståndare säga, att han gifte sig med henne
af fåfänga, emedan hans negematur ville skryta med
en hvit hustru. Den tredje var fru Sara C. Bull,
den frejdade konstnärens enka. Detta giftermål väckte
på sin tid ett stort uppseende. Ole Bull hade vistats
vintern 1868 i Wisconsin och gjorde i staden
Madi-son derstädes bekantskap med miss Thorpe, som
sedan 1870 blef hans andra hustru. Den stora
skilna-den i ålder — Ole Bull var då 60 år och hans fästmö
omkring 35 år yngre — gjorde bådas vänner oroliga
för resultatet af denna förbindelse. Den tycktes dock
ha utfallit särdeles lyckligt och man undrade icke
deröfver, då man betraktade mrs Bulls lugna, goda
ansigte och gaf akt på den sjelfförgätna omtanke,
hvarmed hon söqde för sina gäster.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
