Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tande åt tysta gräsplaner, sina talrika böcker, taflor
och kuriosa, var en kombination af gammal landtgård
och artist-atelier. Lagerkransar, porträtt, vaser,
kronor och dryckeshorn af guld och silfver vittnade om
längesedan firade triumfer. Men de tycktes icke vara
framlagda skrytsamt och till beskådande. De tycktes
snarare ha blifvit qvarlemnade, emedan älskande
hjer-tan icke kunnat neka sig den hugsvalelse de genom
sina minnen dagligen gåfvo. Mrs Bull undvek icke
att tala om den bortgångna maken, men hon
framkallade icke ett samtal om honom, I allmänhet fans
hos henne intet spår af den sjelfbelåtenhet, hvarmed
stora mäns omgifning, i synnerhet den qvinliga, plär
gar betrakta makens eller faderns triumfer.
Klockan 4 stodo de gula hästarna förespända en
lätt vagn och vi åkte genom några skuggiga gator
till Longfellows hus. Efter skaldens död bebos det
af en ogift dotter, som välvilligt lemnar allmänheten
tillträde dertill. Det var ett stort, ljusgult
tvåvåningshus af gammaldags utseende. Vi välkomnades på
trappan af miss Longfellow och hennes syster, mrs
Thorpe, som blifvit underrättade om besöket. Det
var icke någon elegant eller dyrbar våning i hvilken
vi inträdde, endast ordnad med den komfort, det lugn
i färger och former som utmärker de bildade engelska
och amerikanska hemmen. Samma fridfulla, af minnen
fylda stämning, som i Ole Bulls hem, återfann man här.
Samma trofasta, hägnande gamla träd. Samma
landt-liga, gröna utsigt från fönstren. Långt i fjerran ett
silfverglitter af floden Charles, som ingifvit Longfellow
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
