Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
det. Efter genomläsningen sade hon till sin man:
— vet du hvad, det är penningar i denna bok. —
Mannen betänkte sig, lydde hennes råd och „Uncle
Toms’ Cabin“ trycktes som följetong i hans veckoblad.
Strax dereffcer utkom den i bokform och väckte ett
sådant uppseende, att Thackerays „Vanity Fair“, som
utkom samtidigt, nära nog drunknade deri. Den
berömda engelska romanförfattaren svarade också, då
en af hans vänner uttryckte sitt beklagande deröfver:
— åh ja, det var dumt af mig, att jag glömde sätta
in en neger i boken.
Mrs Stowe förenade således sitt författarskap
strax i dess böljan med en så ytterligt impopulär
rörelse, som abolitionismen. Många prester predikade
mot henne och slaffrigörelseverket, emedan de
åsyftade „en rubbning i Guds verldsordning.“ Tidningar
och kritici kallade hennes bok en oförskämd lögn
och dess karaktärer foster af författarinnans
gråtmilda fantasi. Hatet, vreden och förtalet blefvo
slutligen så starka, att hennes vänner rådde henne att
utgifva „Nyckeln till Onkel Toms stuga“, hvari hon
publicerade alla de händelser ur verkligheten, de
tidningsreferat om slafmarknader och de af kända
personer bevittnade historierna om misshandlingar af
negrer, hvilka legat till grund för Onkel Toms Stuga.
Naturligtvis förslog detta icke att lugna sinnena.
Man var redan då alltför långt inne i den
upphetsning, som slutade med kriget mellan norra och södra
staterna, för att en qvinnas röst skulle förmått hejda
striden. Emellertid fortfor boken och dess författarinna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
