- Project Runeberg -  Ett halfår i Nya Verlden. Strödda resebilder från Förenta Staterna /
147

(1889) [MARC] Author: Alexandra Gripenberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

strålar af orange och blågrönt, blekgult och violett,
rosenrödt, hvitgrönt. Solen neddyker, kominer upp
igen, en uppMakande svalka inträder, kohjordarna få
lif. Plötsligt försvinner dagens drott, efterlemnande
ett eldsken på den vestra horisonten. Nästan
ögonblickligen insvepes den vida grässlätten i djup, sval,
doftande skymning. Intet kan jemföras med de friska,
ljufva vällukter som nu likt smekningar fläkta
omkring, och i stjemornas ödsliga sken- tjusar oss prärin
med en ny skiftning af sin vilda, vemodiga poesi.

I Colorado synas bruna nyanser i det grå.
Colorado är sydligt nog för att bestå sig regntid och
torr årstid, och den sistnämnda har nyss börjat; allt
ser brunt, brändt och fortorkadt ut. I fjerran hänga
tunga, mörka moln vid horisonten. Det är vår första
anblick af de mäktiga Rocky Mountains. Vi närma
oss Nya Mexiko och de hvita prärihusen ha gifvit
rum for små grå mexikanska lerhus. Stundom tyckes
en flod med smutsgrå vågor vältra sig utfor de brända
gräskullarna. Det är flockar af bredsvansade, ullrika
får, som klättra ned till det friskare betet på slätten.
Fortfarande buffelgräs och hojtande, beväpnade herdar
på åsnor; folktypen blir vackrare, trasorna mera
pittoreska. Molnen ha ljusnat. Vi äro dem snart inpå
lif-vet och kunna urskilja bergens bruna konturer.
Prärin böqar långsamt stiga, — och vi äro vid foten af
Klippiga Bergen.

I Raton, en liten bergsstad, fingo vi två timmars
middagsrast. Barbenta karlar med vilda, solbrända
an-sigten och det broderade trasiga bältet fullsatt med

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Oct 11 11:51:57 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/qgnyaverld/0151.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free