Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
knifvar, utbjödo åsnor till ridter i bergen. Det gick
vidare uppåt, dock med mindre hastighet, tills vi
nådde tunneln som afskiljer Colorado från Nya Mexiko.
På andra sidan denna låg La Junta, beläget 4,000
fot öfver hafsytan. Härifrån skulle den egentliga
stigningen vidtaga upp till Las Vegas, 7,000 fot högt
(ö. h.) På denna bansträcka plägade förr hända,
och händer ännu, många olyckor, både till följd af
den starka stigningen och emedan endast ett spår
finnes.
Vi kände oss besynnerliga till mods.
Banbetje-ningen sysslade med allvarlig uppsyn, snabt och
omsorgsfullt, med tillrustningarna. Vårt tåg delades i tu
och forseddes med två lokomotiv. Två nya
konduktörer kommo ombord och en jemvägstjensteman
inspekterade vagnarna. Vi passagerare fingo våra
för-hållningsregler: vi skulle ej få hänga ut genom
fönstren, men deremot sitta (icke stå) på vagnarnas
plat-former.
Nu ropade vår konduktör sitt „all on board“ och
vi intogo våra platser. Klockan var 2. I långa
kork-skrufliknande böjningar pustade lokomotivet uppåt,
mellan bergspetsar, bevuxna med låga ekbuskar och
brunbrändt gräs. Det gick långsamt; vid hvaije
spår-vexel stannades farten och en gäll signalhvissling ljöd
ut i den ödsliga trakten, upprepad af ekot i bergen.
På ungefar en versts afstånd flåsade det andra
lokomotivet med sitt släp af vagnar, från hvilka viftades
helsningar till oss hvaije gång vi kunde se hvarandra.
Stundom passerade vi högslätter med lätt, klar luft
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
