Note: Translator Maggie Olsson died in 1999, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 31 —
Poppæa skall förstå att uppskatta hennes skönhet, och hon kommer
naturligtvis att försöka få henne bort från palatset så snart som möjligt. Men jag sade
likgiltigt till Cæsar: ’Tag Lygia och giv henne åt Vinicius. Du har rätt
därtill, ty hon är gisslan ,och dessutom kommer du att tillfoga Aulus en skymf.’
Och han gick in på mitt förslag. Han hade ej minsta anledning att motsätta
sig det, i synnerhet som jag gav honom tillfälle att plåga hederliga människor.
Du kommer att bli utsedd till hennes väktare. Denna lygiska skatt blir
anförtrodd åt dig, men för att bevara skenet kommer Cæsar att behålla henne några
dagar i sitt hus för att sedan skicka henne till dig, du lycklige!
—■ Är detta sant? Hotar ingen fara henne i Cæsars hus?
— Om hon kommer att stanna där, skulle Poppæa nog röja henne ur
vägen på något sätt. Men som hon endast stannar några dagar, hotar henne
ingenting. Tiotusen människor uppehålla sig i palatset. Det kan hända, att
Nero icke alls lägger märke till henne, i synnerhet som han helt och hållet
överlämnade saken åt mig. Centurionen har nyss varit här och rapporterat, att
han överlämnat flickan i Actes vård. Det är en god varelse, denna Acte, och
därför befallde jag, att han skulle lämna Lygia åt henne. Pomponia Græcina
tycks ha varit av samma åsikt, ty hon hade skickat med ett brev till Acte. I
morgon hålles ett gästabud hos Cæsar. Jag har skaffat dig en plats bredvid
Lygia.
— Förlåt mig min överilning, Cajus! utropade Vinicius. Jag trodde, att du
låtit bortföra henne för egen eller för Cæsars räkning.
—• Jag kan kanske förlåta dig din överilning, men knappast dina vulgöra
gester, dina ohyfsade skrik och din röst, som påminner om en moraspelares.
Sådant tycker jag ej om, Marcus, och tag dig i akt därför. Och du må veta,
att om jag velat behålla flickan för egen räkning, så skulle jag nu ha sett
dig öppet i ögonen och sagt: ’Vinicius, jag tar Lygia själv och tänker behålla
hennne, tills jag tröttnat på henne’.
Då han talade, såg han Vinicius öppet i ansiktet med ett kallt och
utmanande uttryck i sina bruna ögon, så att den unge mannen blev helt förvirrad.
— Förlåt mig, Petroius, sade han. Du är god och ädel, och jag tackar dig
av hela mitt hjärta. Tillåt mig blott ännu en fråga: Varför lät du icke föra
Lygia direkt till mitt hus?
— Emedan Nero vill bevara skenet. Man kommer att tala om saken i Rom.
Då vi tagit Lygia i hennes egenskap av gisslan, måste hon stanna i Cæsars
palats, tills man upphört att prata om saken. Sedan skall man i all stillhet
skicka henne till dig, och saken är ur världen. Cæsar är en feg hund. Han
vet, att hans makt är oinskränkt, och ändå strävar han efter att försköna sina
handlingar. Har du nu lugnat dig tillräckligt för att kunna filosofera över
saken? Jag har ofta undrat över, varför synden alltid strävar efter att
bevara ett sken av rättvisa och dygd. Varför bemödar den sig därom? Jag
anser, att det är värdigt en asiatisk konung att mörda sin broder, sin moder
eller sin hustru, men det är icke värdigt en romersk kejsare. Men om jag
hade gjort mig själv skyldig till något sådant, så skulle jag icke skicka någon
rättfärdigande skrivelse till senaten. Men det gör Nero. Han söker
förevändningar, ty han är en feg stackare. Men Tiberius var icke feg, och ändå
sökte han rättfärdiga varje skändlig handling. Varför är det så? Varför
hyllar alltid dygden lasten på detta sällsamma sätt? Och vet du varför? Det
tycks mig, som om det skedde, emedan dygden är vacker och synden ful.
Alltså är en sann estetiker också dygdig. Alltså är jag en dygdig människa. Jag
måste i dag offra vin åt Protagoras’ och Gorgias’ skuggor. Hör nu vidare!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
