Note: Translator Maggie Olsson died in 1999, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 44 —
Men endast rosorna fortforo att falla ned från det gyllene nät, som var
spänt över deras huvuden. Vinicius, som redan började bli berusad, sade:
— Jag såg dig vid springbrunnen i Aulus’ hus och förälskade mig genast
i dig. Det var i gryningen, och du trodde, att ingen såg dig men jag såg dig.
Även nu ser jag dig så framför mig, fastän denna dräkt höljer dig. Tag av
dig dräkten, liksom Crispinilla. Se! Gudar och människor söka kärleken. Det
finns ingenting utom den i världen. Lägg ditt huvud mot mitt bröst och slut
ögonen.
Blodet dunkade hårt i Lygias tinningar. Hon kände det, som om hon
störtade ned i en avgrund, och samme Vinicius, som nyss förefallit henne
så förtroendeingivande, drog henne nu ned i en avgrund i stället för att
rädda henne. Hon började känna vrede mot honom, och började åter frukta
för Nero, Vinicius och sig själv. En röst, som liknade Pomponias, ljöd ännu
i hennes själ: Lygia, rädda dig! — men något inom henne sade, att det
redan var för sent, att det icke mer fanns någon räddning för den, som en
gång sett, vad som försiggick vid en sådan fest. Ibland kände hon det, som
om hon skulle falla i vanmakt, och hon förstod, att då skulle något
förfärligt hända. Hon visste, att ingen fick stiga upp från bordet före Cæsar, men
även om det varit tillåtet, hade hon ej haft krafter nog att gå därifrån.
Emellertid tycktes festmåltiden icke vara slut på länge än. Slavar buro
fram nya rätter, pokalerna fylldes oupphörligt med vin. Nu inträdde två
atleter, som skulle ge en uppvisning i brottning till gästernas förnöjelse.
De båda väldiga, i olja insmorda kropparna bildade en enda massa, ben
knakade under deras järnhårda grepo, och från de sammanpressade käkarna
hördes ett hemskt, gnisslande ljud. Ibland hördes en dov smäll, då deras
fötter slogo mot det med saffran beströdda golvet, ibland stodo de alldeles
orörliga som en ur sten huggen grupp. Romarnas ögon följde med välbehag
rörelserna av deras våldsamt spända muskler. Men kampen varade ej länge,
ty Croton, mästare i gladiatorskolan, gällde icke för intet som den starkaste
mannen i riket. Hans motståndare började andas allt hastigare, sedan
började han rossla, hans ansikte blev gråblekt, och slutligen strömmade blodet
ur munnen på honom, och han föll ihop.
En storm av bifall hälsade stridens slut och Croton satte sin fot på
motståndarens skuldra, lade sina jättearmar i kors över bröstet och såg sig
triumferande om i salen.
Därefter inträdde män, som härmade djur och djurläten, svartkonstnärer
och gycklare, men de uppmärksammades föga, ty vinet fördunklade redan
gästernas ögon. Festen övergick så småningom till en ohejdad dryckesorgie.
De syriska flickorna, som nyss utfört den bacchanaliska dansen, blandade sig
nu med gästerna. Musiken övergick till ett kaotiskt larm av cittror, lutor,
armeniska cymbaler, egyptiska sistror, basuner och horn. Luften, som var
mättad av blomdoft och parfymerade oljor, blev kvävande. Lamporna lyste
med svag låga, kransarna sutto snett på huvudena, ansiktena voro bleka och
betäckta med svett.
Vitelius sjönk under bordet. Nigida blottade halva kroppen och lutade
sitt druckna barnansikte mot Lucanus’ bröst, denne, som även var berusad,
började förtjust blåsa det gyllene pudret från hennes hår. Vestinius
återupprepade för tionde gången med en druckens envishet Mopsus’ svar på
prokonsuln förseglade brev, men Tullius, som hånade gudarna, sade med
släpande, hickande röst:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
