Note: Translator Maggie Olsson died in 1999, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XIII - XIV
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 70
— Ja, alldeles säkert. Jag måste göra närmare bekantskap med den här
stoikern, men först skall jag låta röka här i atrium efter honom.
Chilon Chilonides svepte in sig i sin nya mantel, tog då och då fram från
dess veck den pung, som Vinicius givit honom och fröjdade sig åt dess tyngd
och klang. Han gick långsamt och såg sig om för att se, om man höll utkik
efter honom från Petronius’ hus. Då han kommit till hörnet av Clivus
Vir-bius, tog han av mot Subura.
— Jag måste gå till Sporus, sade han för sig själv, och frambära ett
offer åt Fortuna. Äntligen har jag funnit vad jag länge sökt efter. Han är
ung, förälskad och frikostig som Cyperns gruvor och är beredd att ge ut
halva sin förmögenhet för denna lygiska grönsiska. Ja, en sådan har jag
länge sökt. Men man måste umgås försiktigt med honom, ty hans rynkade
ögonbryn lova intet gott. Ack, nu för tiden regera unga vargar världen. Jag
skulle frukta Petronius mindre. O, gudar, koppleri inbringar mera än dygden
i dessa dagar. Ha! hon ritade en fisk i sanden. Jag vill kväva mig med ett
stycke getost om jag vet vad det betyder! Men jag skall nog taga reda på
det. Då emellertid fiskarna leva i vattnet och det är svårare att anställa
efterforskningar i vatten än på land måste han betala mig särskilt för denna
fisk. En sådan penningpåse till och iag kan kasta bort tiggarpåsen och köpa
mig en slav. Men vad skulle du säga, Chilon, om jag rådde dig till att
köpa dig en slavinna i stället? Jag känner dig, jag vet, att du skulle
samtycka. Om hon vore vacker som till exempel Eunice, skulle du själv bli
ung på nytt vid hennes sida och kunde kanske på samma gång förtjäna en
ärlig och säker inkomst på henne. Till denna stackars Eunice sålde jag två
trådar av min egen gamla mantel. Hon är visserligen dum, men om
Petronius ville skänka henne åt mig, skulle jag med glädje taga emot henne. Ja,
ja, Chilon, son av Chilon, fader och moder har du förlorat. Du är
föräldralös, köp dig därför åtminstone en slavinna att trösta dig. Hon måste
visserligen ha någonstans att bo, därför måste Vinicius hyra henne en våning,
där även du kan bo. Hon måste ha kläder; därför skall Vinicius köpa henne
dyrbara kläder. Hon måste ha något att äta, och Vinicius får skaffa henne
mat. Ack ja, det är svårt att leva! Försvunnen är den tid, då man för
en obol kunde köpa så mycket bönor och fläsk, som man kunde hålla i båda
händerna, eller ett stycke blodkorv, lång som armen på en tolvårig gosse!
Men här ha vi ju redan Sporus, den skälmen! I vinstugan kan man alltid
få höra nyheter!
Han inträdde i vinstugan och beställde ett krus "mörkt". Då han märkte
värdens misstrogna blickar, tog han fram ett guldmynt ur penningpåsen, lade
det på bordet och sade:
— Sporus, i dag har jag arbetat tillsammans med Seneca från gryningen
till middagstimman, och denna gåva lämnade min värd med mig på vägen.
Vinhandlarens runda ögon blevo ännu rundare vid åsynen av
penningpåsen, och snart stod vinet framför Chilon. Denne doppade fingret i kruset och
ritade en fisk på bordet.
— Vet du vad detta betyder? sade han.
— En fisk? En fisk är ju en fisk.
— Du är dum, fastän du blandar så mycket vatten i ditt vin, att en fisk
mycket väl kunde leva däri. Det är en symbol, som på filosofernas språk
betyder Fortunas leende. Om du gissat det, skulle du kanske även gjort dig
förtjänt av Fortunas gunst. Ära filosofien, säger jag dig, eljest uppsöker
jag en annan vinstuga, vilket min personlige vän Petronius länge uppmanat
mig till.
XIV.
Under de närmaste dagarna stod Chilon ingenstädes att upptäcka.
Alltsedan Vinicius fått höra av Acte, att Lygia älskade honom, blev han
ännu ivrigare i sina efterforskningar. Han varken ville eller kunde bedja
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
