- Project Runeberg -  Quo vadis? Berättelse från Neros dagar /
77

(1930) [MARC] Author: Henryk Sienkiewicz Translator: Maggie Olsson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   
Note: Translator Maggie Olsson died in 1999, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XV

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

och uppträda offentligt i Neapolis, vars invånare äro greker och följaktligen
förstå att uppskatta oss mera än det vargsläkte, som bor på Tiberns stränder.
Människorna skoia strömma till från Bajæ, Pompeji, Puteoli, Cumæ och från
Stabiæ; det kommer varken att saknas lagerkransar eller applåder, och detta
kommer att sporra oss tiil den planerade resan till Achaja.

Uch minnet av det liiia kejsarbarnet? Ja, vi begråta henne fortfarande då
och då. Vi sjunga våra egna hymner, så underbara, att sirenerna av pur
avund gömma sig i Amphitrites avlägsnaste håloi. Delfinerna skulle däremot
ha lyssnat till oss, om icke havets brus hade stört dem. Vår smärta är icke
stillad än, därför framställa vi den för människorna i alla former, som
bildhuggarkonsten lär oss, ccli därvid vinnlägga vi oss om, att dessa statyer bli
vackra att se på, och att människorna även skola förstå att uppskatta deras
skönhet. Ack, min käre vän! Vi komma att dö som gycklare och komedianter.

Här är hela hovet församlat, förutom de femhundra åsninnor, i vilkas mjölk
Poppæa baüar och tiotusen tjänare. Ibland går det lustigt till. Calvia
Cris-piniüa börjar bli gammal, och man påstår, att hon bett Poppæa om att få bada
eiter henne; Lucanus har givit Nigida ett knytnävsslag i ansiktet, då han
beskyllde henne för att ha ett förhållande med en gladiator. Sporus har spelat
bort sin hustru till Senecio i tärmngsspel. Torquatus Silanus har bjudit mig
för iiunice fyra hästar, som säkerligen skola segra i kapplöpningarna i år. Men
jag avböjde. Och nu ar jag dig tacksam för, att du icke mottog henne. Vad
lorquatus Silanus beträffar, så anar den stackaren icke, att lian är snarare en
skugga än en människa. Hans död är så gott som säker. Uch vet du, vad han
förbrutit? Han är en sonson till den gudomlige Augustus. För honom finns
det ingen räddning. Sådan är vår värld.

Som du vet, väntade vi Tyridates hit. Under tiden har Vologeses skickat
oss ett otörskämt brev. Då det är han, som erövrat Armenien, ber han, att
han måtte ia landet i stäilet för Tyridates, då han i annat fall det oaktat
tänker behålla landet. Vi ha alltså beslutat oss för krig. Corbulo skall få
samma makt som en gång den store Pompejus fick i kriget mot sjörövarna.
Men Nero tvekade ett ögonblick. Han fruktar tydligen den ära, som Corbulo
kan vinna genom kriget. Man funderade till och med på att ge överbefälet ät
vår Auius, men Poppæa avradde, ty Pomponias dygd är ju en nagel i ögat
På henne.

Vatunus har tillkännagivit för oss sin avsikt att föranstalta en stor
giadia-torstrid i Beneventum. Där ser du hur långt en skomakare kan nå i våra
dagar trots ordspråket: Ne sutor ultra crepidam. Vitellus är ättliug till en
skomakare, men Vatinius är son till en skomakare. Histrio Aliturus gav i går
en utomordentlig framställning av CEdipus. Han är ju jude, och jag frågade
honom, om judar och kristna vore detsamma. Han svarade, att judarna sedan
urgamla tider hade haft sin religion," men kristendomen var en ny sekt, soin
för kort tid sedan uppstått i Judeen. På ’iiberius’ tid korsfästes där eu man,
ocn hans anhängare ökas dag för dag, och de betrakta honom som en gud.
De tyckas icke vilja erkänna nägra andra gudar, icke ens våra. Jag förstår
ej, vad det skulle kunna skada dem.

Tigellinus visar öppet sin fiendeskap mot mig. Ännu har han ej kunnat
komma ät mig, men han har ett företräde framför mig. Han är nämligen mera
angelägen om att leva, och dessutom är han en större skurk än jag, vilket är
en förtjänst i Cæsars ögon. Dessa båda skola förr eller senare komma överens,
och då kommer turen till mig. När den tiden kommer, vet jag ej, jag vet
endast att den kommer. Under tiden roar jag mig. Livet i och för sig själv
vore ej illa, bara inte Cæsar funnits. Tack vare honom känner man stundom
äckel för sig själv. Det tjänar ingenting till att man betraktar striden om
hans gunst som en kapplöpning i Cirkus eller som en brottningskamp, där
segern åtminstone smickrar fåfängan. Det förekommer mig ibland, som om jag
vore en Chilon och i grunden icke bättre än denne. När du ej längre behöver
honom, så skicka honom till mig. Jag har fått smak för hans uppbyggliga tal.
Iiäisa din gudomliga kristna flicka från mig, eller bättre, hälsa henne från

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 15:45:40 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/quovadis/0079.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free