- Project Runeberg -  Quo vadis? Berättelse från Neros dagar /
92

(1930) [MARC] Author: Henryk Sienkiewicz Translator: Maggie Olsson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   
Note: Translator Maggie Olsson died in 1999, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XIX

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

— 92 —

han ännu mindre döda dig, för att du förrått en enda kristen. För övrigt,
då jag väl utpekat denna lilla turturduvas bo, tvår jaer mina händer
och återvänder till Neapolis. Tänk ändå, vad dessa kristna äro för hederligt
folk, och ändå förtalar man dem så! O. ni vildar, sådan är rättvisan här på
jorden. Denna lära behaear mig, ty den förbjuder att döda. Men om den
förbjuder att döda, förbjuder den säkerligen också att stiäla, bedraera och
avlägga falskt vittnesbörd, så man kan just inte påstå, att det är en lätt
lära att efterleva. Den 1är tydligen icke blott att dö hederliet som stoikerna,
utan även att leva hederligt. Om jag nåsron sråne’ blir rik orh får ett hus
som detta med många slavar, skall jag bli en kristen så länee det passar
mig. Ty en rik kan kosta på sig vad som helst, till och med att vara
dvc-dig. Ja, kristendomen är förvisso en religion för rika. och därför kan iaar
inte förstå, hur det kan finnas så mànpa fattiea bland de" an^än^are. Vad
hava de för nytta av att vara hederlisra? Jag måste fundera närmare över
saken en annan eång. Emellertid måste jag tacka die. Hermes, för att du
hjälpt mig att finna denna duva. Mpn om du ginrt d?t. för att i^c lo^de
dig de två kvisrnrna med före-vllda horn. så har du missfacit diV. Fv =Km«.
du Argos’ mördare! En så klok gud som du hade bort kunna förstå, p.tt du
ingenting skulle få. Jag offrar dig min tacksamhet, men om du förerir^r tvn
nötkreatur, så borde du vara en herde i stället för en riid. Akta d’V. e’jest
bevisar ja.? för världen, att du icke existerar alls, och då kommer ingen mer
att offra åt dig. Det är bäst att leva på god fot med filosoferna."

Under det han talade så till Hermes och sig själv, sträckte han ut sig: nå
en bänk, lade sin mantel under huvudet och insomnade. Han väcktes först
då Croton anlände. Han begav sig in i atrium och betraktade med
förtjusning exgladiatorns väldiga gestalt, som tycktes fvlla hela atrium. Croton och
Vinicius hade redan enats om betalningen, och Croton sade just ti’l Vinicius1.

— Vid Herkules! Det var tur, att ni behövde min hiälp i dag, tv i
morgon reser jag till Beneventum, dit jag kalbts av den ädle Vatinius, för att
inför Cæsar brottas med en viss Syphax, den starkaste negern i hela Afrika.
Du kan föreställa dig, herre, hur hans ryggrad kommer att knaka i mina
händer! Med ett enda knytnävsslag skall jag krossa hans svarta käke.

— Vid Pollux, jag är övertygad om, att du skall göra det, Croton!
utropade Vinicius.

— Det gör du rätt i, tillade Chilon. Bara krossa hans käke! Det är en
snillrik tanke och en bragd, som är dig värdig. Men gnid in dina lemmar i
dag med olja, min Herkules, ty du må veta, att den man, som bevakar flickan,
är oerhört stark.

Detta sade Chilon endast för att egga Crotons ärelystnad och Vinicius
tillade:

— Det är riktigt, jag har visserligen icke sett honom, men det påstås, att
han kan fatta en tjur vid hornen och släpa honom vart han vill.

— Aj, aj! utropade Chilon, som icke föreställt sig, att Ursus var så stark.

Men Croton log föraktfullt och sade:

— Herre, jag åtager mig att med denna hand gripa mannen, du talat om
och med den andra försvara dig mot sju andra lika starka lygier och föra
hem flickan till ditt hus, även om alla kristna i Rom skulle förfölja rr>ig som
kalabriska vargar. Om jag ej håller mitt löfte, må du låta piska mig här i
detta imphivium.

— Tillåt honom ej att göra det, herre! utropade Chilon. De komma att
stena oss, och vad hjälper då all hans styrka! Vore det icke bättre, att
bortföra flickan från hennes bostad och varken utsätta henne eller oss fcr
fara?

— Jo, så måste det nog gå till, Croton, sade Vinicius.

— Dina pengar, din befallning, herre! Men kom ihåg, att jag i morgon
reser till Beneventum!

— Jag har femhundra slavar i staden, svarade Vinicius.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 15:45:40 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/quovadis/0094.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free