Note: Translator Maggie Olsson died in 1999, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XXXIX
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 170
de ej skola väckas på morgonen av en dödsdom. Men om nu Cæsar omfattade
denna lära, som bjuder kärlek och rättfärdighet, skulle ej då din lycka vara
tryggare? Och vad skönheten i livet beträffar — då I haven rest så många
vackra tempel åt de onda, hämndlystna och falska gudarna, vad skullen I då
icke kunna åstadkomma åt kärlekens och sanningens Gud? Du prisar ditt
ode, därför att du är mäktig och lever i överflöd, men du kunde lika lätt
ha blivit fattig och övergiven, fastän av hög börd, och då skulle det varit
bättre för dig, om människorna omfattade tron på Kristus. Sedan du
uppnått mogen ålder skulle du gift dig, och du skulle vilja, att din hustru bleve
dig trogen intill döden. Men se nu, hur mycken skamlöshet och uselhet det
finns i edra äktenskap. I förvånen eder, när I hören talas om en kvinna,
som endast haft en man. Men jag säger dig, att de hustrur, som bära Kristus i
sina hjärtan, icke skola bryta sin trohet mot sina män, lika litet som de kristna
männen svika sina hustrur. Men I kunnen varken lita på edra härskare, edra
fäder, edra hustrur eler edra barn. Hela världen darrar för eder och I darren
för edra slavar, ty I veten väl, att de när som helst kunna börja ett förfärligt
krig mot edert förtryck, vilket redan hänt mer än en gång. Du är rik, men
du kan icke vara säker på, att man ej i morgon skall beröva dig dina
rikedomar. Du är ung, men i morgon måste du kanske dö. Du älskar, men
förräderiet lurar på dig. Du tycker om dina villor och statyer, men i morgon
blir du kanske förvisad till Pandatariens öknar. Du har tusentals tjänare, men
i morgon kunna dessa tjänare utgjuta ditt blod. Hur kan du då leva så
lugnt ocli lyckligt? Men jag förkunnar kärleken. Jag förkunnar en lära,
som bjuder härskaren att älska sina undersåtar ocli herrarna sina slavar, som
bjuder slavarna att tjäna sina herrar kärleksfullt och som slutligen utlovar
en salighet, som är oändlig och outtömlig som havet. Hur kan du därför
säga, Petronius, att denna lära förstör livet, då den tvärtom gör det många
gånger bättre. Du skulle vara hundra gånger lyckligare, om denna tro kunde
omspänna hela världen, liksom det romerska riket liar gjort.’
Så talade Paulus, men Petronius svarade: ’Det är ingenting för mig.’ Han
låtsade sig vara sömnig ocli reste sig därför att gå, men vid dörren vände
han sig om och sade: ’Jag föredrager min Eunice framför din lära, men jag
skulle ej vilja inlåta mig i någon offentlig ordstrid med dig.’ Men jag hade
lyssnat till Paulus’ ord och med bela min själ, och då han talade om våra
kvinnor, prisade jag i mitt hjärta denna lära, i vilken du vuxit upp som en lilja
om våren ur en fruktbar jordmån. Och jag sade till mig själv: Se, Poppæa
liar övergivit två män före Cæsar, Calvia Crispinille, Nigida och alla de andra,
som jag känner utom Pomponia ha svikit sin ed och sin trohet. Men hon,
som är min älskade, hon skall varken övergiva mig eller förråda mig, hon
skall icke släcka elden på min härd, även om alla andra skulle förråda eller
övergiva mig. Och jag tänkte: Hur skall jag kunna tacka dig, om icke med
kärlek och vördnad? Kände du, att jag oavbrutet talade med dig i Antium,
som om du suttit vid min sida? Jag älskar dig hundra gånger mer, för att
du flydde från mig i Cæsars hus. Jag vill ej längre veta av detta palats med
dess njutningar och dess musik. Jag vill endast vara hos dig. Säg endast ett
ord, ocli vi lämna Rom och bosätta oss långt härifrån.
Lygia såg upp mot cypressernas silverglänsande toppar utan att lyfta
huvudet från hans axel och sade:
— Det skulle vara härligt, Marcus. Du skrev om Sicilien; där tänker ju
även Aulus slå sig ned på sin ålderdom.
Vinicius avbröt henne glatt:
— Ja, min älskade våra egendomar ligga ej långt ifrån varandra. Där är
en underbar kust, och klimatet är ännu mildare och nätterna ännu ljusare än
i Rom, så doftande och klara. . . Att leva och vara lycklig är nästan ett och
detsamma där. Där skola vi glömma alla sorger. Vi skola vandra genom
olivdungarna och vila i skuggan. O, Lygia, vilket härligt liv, då man älskar
varandra och tillsammans kunna bedja till Gud och öva barmhärtighet och
rättvisa!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
