Note: Translator Maggie Olsson died in 1999, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XL - XLI
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 175
— Paulus har berättat mig, att Gud ibland varnar människorna, men man
borde inte tro på förebud. Jag kan emellertid inte bli kvitt min oro för
Lygia. Jag skall lätta mitt hjärta och tala om för dig, vad som hänt. Vi
sutto bredvid varandra, Lygia och jag, natten var klar som denna och vi
gjorde upp planer för framtiden. Jag kan ej tala om för dig hur glada och
lyckliga vi voro. Plötsligt började lejonen ryta. Det är ju ingenting
ovanligt i Rom, men likväl har jag ingen ro sedan dess. Det tycktes mig, som
om det låg en hotelse i det rytandet, ett förebud om en stundande olycka. . .
Du vet, att jag inte lätt blir orolig, men då sammansnördes mitt hjärta av
beklämning. Det kom så oväntat och sällsamt, att det ännu ljuder i mina
öron. Mitt hjärta är fyllt av oro, och det är, som om jag måste skydda Lygia
för något fruktansvärt... ja, till och med för dessa lejon. Utverka därför
åt mig tillåtelse att resa bort, ty eljest reser jag utan tillåtelse. Jag kan inte
uthärda här, jag kan inte.
Petronius skrattade.
— Ännu har det inte gått så långt, att söner till konsuler eller deras
hustrur kastas för lejonen. Vilken annan död som helst kan träffa er, men inte
denna. Vem vet förresten, om det var lejon. Germanska uroxar ryta inte
sämre. Vad mig beträffar skrattar jag åt profetior och järtecken. I går natt
var det mycket klart och stilla, och jag såg ett verkligt regn av stjärnor falla
ned. Mången blev illa till mods vid en sådan syn. Men jag tänkte, att även
otn min stjärna var med bland dem, skulle jag åtminstone inte sakna sällskap.
Han tystnade en stund. Så fortsatte han;
— Förresten, om eder Kristus är uppstånden från de döda, kan Han väl
rädda er båda från döden.
— Ja, det kan han, sade Vinicius och såg upp mot den stjärnklara himlen.
XLI.
Nero spelade och sjöng en hymn till åra för Cyperns härskarinna, vilken
han själv diktat och satt till musik. Han var vid utmärkt röst den dagen, och
han kände, att hans musik verkligen ryckte åhörarna med sig. Denna känsla
grep honom så, att han kände sig inspirerad, och slutligen blev han blek av
uppriktig rörelse. För kanske första gången i sitt liv ville han inte höra
hovmännens lovord. Han satt en lång stund med händerna stödda mot cittran
och huvudet sänkt. Så reste han sig plötsligt och sade:
— Jag är trött och behöver frisk luft. Stäm cittrorna under tiden.
Så virade han sin sidenhalsduk om halsen, vände sig till Petronius och
Vinicius, som sutto i ett hörn av salen och sade:
— Följen mig, I båda. Gig mig din arm Vinicius, ty jag 5r så trött.
Petronius och jag skola tala om musik.
De gingo ut på terrassen utanför den kejserliga villan, vars alabastergolv
var bestrött med saffran.
— Här andas man friare, sade Nero. Min själ är sorgsen, fastän jag ser,
att jag kan uppträda offentligt med den sång, jag föredrager för eder på
prov, och att jag kommer att hembära en triumf, större än någon romare
hemfört före mig.
— Du kan uppträda både i Rom och i Achaja. Jag beundrar dig av hela
min själ och hela mitt hjärta, o, gudomlige, svarade Petronius.
— Jag vet, att du är för lat för att tvinga dig till smicker. Och du är lika
uppriktig som Tullius Senecio, men du förstår mer än han. Säg mig, vad är
din åsikt om musik?
— När jag lyssnar till en dikt, när jag betraktar ett fyrspann, som av dig
köres på cirkus, när jag ser en vacker staty, ett tempel eller en tavla,
känner jag, att jag helt går upp i vad jag ser och att jag i min beundran kan
få fram allt det hos tingen, som de kunna erbjuda av estetisk njutning. Men
när jag hör musik, och i synnerhet din, då öppnar sig ständigt nya skönheter,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
