Note: Translator Maggie Olsson died in 1999, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - LI
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— Jag tackar dig, ädle herre. En bägare vin tömmer jag gärna för din
välgång, men vila får jag inte, ty jag är i tjänst.
— Varför har man då låtit dig frambära brevet i stället för att sända en
slav med det?
— Jag vet inte, herre, men kanske var det därför, att jag hade ett annat
ärende åt detta håll.
— Jag vet, mot de kristna, utropade Petronius.
— Så är det, herre.
— Är det länge sedan förföljelsen började?
— Redan i förmiddags utskickades några avdelningar på andra sidan
Tibern.
Centurionen slog ut några droppar vin till Mars’ ära, tömde sedan pokalen
och utropade:
— Må gudarna skänka dig allt, vad du önskar, herre!
— Tag även bägaren, sade Petronius.
Sedan gav han Antemios ett tecken att fortsätta hymnen.
— Kopparskägget börjar leka med mig och Vinicius, tänkte han för sig
själv, när harporna hördes på nytt. — Jag förstår meningen. Han ville
skrämma mig genom att sända inbjudningen med en centurion. I kväll skall han
utfråga budbäraren, hur jag mottog den. Nej, nej. Du skall inte få glädja
dig, din elaka och grymma apa! Jag vet, att du inte skall glömma kränkningen
och att ödet skall drabba mig, men om du tror, att jag skall tigga om mitt
liv, och att du skall få läsa ångest och ödmjukhet i mitt ansikte, så tager du
fel.
—Cæsar skriver: Kom, om du har lust, utropade Eunice.. — Skall du gå
dit, herre?
— Jag är vid utmärkt lynne och kan fördraga till ocli med hans verser,
svarade Petronius, och jag skall gå dit så mycket mer, som Vinicius är
förhindrad.
Efter slutad måltid tog han sin vanliga spatsertur, överlämnade sig i
händerna på slavinnorna, som kammade hans hår, sedan åt andra, som ordnade
hans mantel, och en timme senare lät han bära sig upp på Palatinum, vacker
som en gud. Timmen var framskriden, aftonen tyst och ljum, och månen
lyste så klart, att lampadarierna, som gingo framför bärstolen, släckte sina
facklor. På gatorna och mellan ruinerna tumlade druckna människor
omkring, kransade med murgröna och kaprifolium och med kvistar av myrten och
lager från Cæsars trädgårdar i händerna. Den rikliga sädesutdelningen och
hoppet om stora skådespel fyllde människornas hjärtan med glädje. Här och
där sjöng man sånger tiil den gudomliga nattens och kärlekens ära. På flera
ställen dansade man i månskenet. Slavarna måste flera gånger ropa: Plats
för den ädle Petronius! Då skildes hopen åt och utbragte leverop för sin
favorit.
Men han tänkte på Vinicius och förvånade sig, att han ännu inte fått
några underrättelser från honom. Han var epikuré och egoist, men han hade
ändrat sig något utan att själv veta det, emedan han än umgicks med Paulus
från Tarsus, än med Vinicius och dagligen hörde talas om de kristna. Även
över honom hade en vind blåst, som strött okända frön i hans själ. Andra
människor än han själv började intressera honom. För Vinicius hade han för
övrigt alltid haft ett särskilt tycke, ty han hade älskat hans moder under
barndomen, och då han nu tog del i hans angelägenheter, betraktade han dem
med samma intresse som en tragedi.
Kan förlorade inte hoppet om att Vinicius förekommit prætorianerna och
flytt med Lygia eller i värsta fall befriat henne med våld, men han hade
hellre sett, att han haft säkerhet, ty han förutsåg, att han skulle få svar på
många frågor, som det var bättre att vara förberedd på.
Då han kommit fram till Tiberius’ hus, steg han ur bärstolen, och efter en
stund trädde han in i atrium, som redan var fyllt av augustianer. Vännerna
från igår höllo sig på avstånd från honom, fastän de förvånade sig över att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
