Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Titel och innehåll
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
X INNEHÅLLSFÖRTECKNING.
Kemiska sammansättningen hos dessa Norska mariekor........................ sid. 166.
De Svenska marlekorna äro efter all anledning bildade in situ inom det
lerlager, der de nu träffas............................................................. » 167.
Så vidt man hittills känner förekomma i dessa mariekor inga organiska
lemningar.................................................................................. » 168.
Sammansättningen hos de Svenska mariekorna. Analyser.................... » 168.
Ytterligare bevis för kemiska krafters verksamhet i lerlagren. a) Vivianit
i glaciallera, b) kistformigt aggregerade stycken af Albit, äfven
träffade i glaciallera........................................................................ » 171.
Glaciallerans sammansättning och beståndsdelar................................... » 172.
Fullständiga analyser å hvarfvig lera och hvarfvig mergel...................... » 174.
Bestämmelser af halten utaf kolsyrad kalk- och talkjord samt af
fosforsyra hos hvarfvig mergel............................................................... » 180.
B. Postglaciabildningar.
1) Äldre bildningar.
Åkerlera, Svartlera, (Postglaciallera)
(inclusive Postglacialt skalgrus.)
Förändrade klimat- och konturförhållanden. Jöklarna äro nu
tillbakavisade till de högsta fjälltrakterna. — Fastlandet börjar äter att höja sig » 195.
Nya aflagringar bilda sig, olika med de förut afsatta. Hafsfaunan
förändrar småningom sin karakter: dess olika skaplynne vid vestra och
östra kusten............................................................................... » 196.
Afsättning af postglaciallera............................................................... » 196.
Åkerlera, öfre och undre...... ............•................................................ » 197.
Dess sammansättning och beståndsdelar. Analyser............................... » 198.
Svartlera, lokal eqvivalentbildning för undre åkerleran: dess utmärkande
kännetecken................................................................................ » 204.
I svartleran inneslutna snäcklemningar, a) Westra Sverige, b) Östra Sverige » 205.
Svarta lerans halt af svafvelsyra och fosforsyra.................................... » 206.
Svarta lerans sammansättning och beståndsdelar. Analyser..................... » 207.
Svartlerans förekomst: den har öfver hufvud en inskränkt utbredning
(Tab. 6)....................................................................................... » 210.
Den är en lokal littoral- eller estuariebildning ....................................... » 211.
s. k. »Strömsholmslera», en varietet af öfre åkerlera. — Svartleran
öfverlagras af »Strömsholmsleran». Öfvergång dem emellan i lodrät rigtning » 212.
I vågrät rigtning (i horisontel utbredning) eger öfvergång rum från »Ströms-
holmsleran» till öfre och från svartleran till undre åkerleran............ » 212.
Alla dessa postglacialtidens leror, med huru olika karakterer de än
uppträda på olika trakter, till följe af lokala omständigheter vid deras
afsättning eller efteråt, visa dock genom de öfvergångar, som dem
emellan ega rum, att de, i stort betraktadt, utgöra blott en enda i ett
sammanhang fortlöpande aflagringsföljd.......................................... » 213.
Postglaciala skalgrusbankar, a) östra kustlandets ................................. » 214.
Exempel från Enköpingsåsen. Egendomliga lagringsförhållanden; svartlera
med inneliggande skal af Mytilus, lera späckad med växtlemningar
och med inblandade epidermes af Mytilus edulis, hvarfvig mergel
(Fig. 24 och 25)........................................................................... » 214.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
