Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Under glacialperiodens äldre stadier är vårt land högre upplyftadt
än nu öfver hafvets nivå. Huru stor utsträckning det nordiska
islandet hade här i Skandinavien under jökelperiodens äldre tider,
att återigen inträffa i samma punkt på himmelen. Men om man hänför
jordklotets ställning till dess orbitas stora axel, d. v. s. till apsidlinien eller den
linie, som sammanbinder perihelium med aphelium, så gestaltar sig förhållandet
något annorlunda, emedan denna linie äfvenledes har en rörelse i verldsrymden.
Genom den attraktion nemligen, som omgifvande planeter utöfva på jordens
omlopp, förändras dess orbita, så att storaxeln vrider sig för hvarje år ungefär
11",8 åt samma håll, ditåt jorden rör sig omkring solen. På så sätt skrider
perihelium småningom till mötes med den punkt på orbitan, der Ögonblicket
för dagjemningen infaller. Genom en enkel beräkning finner man då, att den
tiderymd, som bör förflyta, innan dessa båda punkter sammanfalla med
hvarandra, uppgår till ungefär 21,000 år, efter hvilken tid således samma punkter
på orbitan skola återfå samma årstider, som de hade för 21,000 år sedan.
Man kan således deraf sluta, att efter en mellantid af ungefär 10,500 år
den ordning, som årstiderna nu intaga med hänsyn till kardinalpunkterna i
jordens orbita, skall vara helt och hållet omkastad, så att vårt norra halfklots
vår och sommar skola då ega rum under den tid jorden tillryggalägger den
del af dess orbita, som svarar emot perihelium, men att deremot vår höst och
vinter skola infalla under den tid, då jorden genomlöper den båge, som svarar
emot aphelium. Men likasom nu sammanlagda längden hos hösten och vintern
i södra hemisferen (till följe af orbitans elliptiska form) med åtta dagar
öfverskjuter hela längden af hösten och vintern tillsammans hos norra hemisferen,
så skall efter detta tidsförlopp af 10,500 år ett alldeles motsatt förhållande
inträda, d. v. s. att vår höst och vinter skola komma att räcka åtta dagar
längre, än samma årstider hos södra hemisferen. En afkylning af det norra
halfklotet och en uppvärmning af det södra skall häraf blifva en följd.
Den södra hemisferen har för det närvarande som bekant ett mycket
kallare klimat, än den norra. Kring den antarktiska polen utbreder sig derföre
också en sannolikt alltigenom sammanhängande ismassa från polen till närmare
60° sydlig bredd, under det att norra hemisferens polaris icke sträcker sig
stort längre än till i medeltal 75° nordlig bredd.
Adhémar anser, att den södra hemisferens polarisar ega en sådan tjocklek,
att de tangera eller hvila på jordklotets fasta grundyta der och att, allt efter
som de tilltaga i volym och deras centrum gravitatis höjer sig, en större eller
mindre förflyttning af jordens allmänna centrum gravitatis också nödvändigt
måste uppkomma. Härigenom kan den betydliga mängd af vatten förklaras,
som finnes utbredd i södra hemisferen, och hvars närvaro der härrör just af de
ofantliga ismassornas attraktion.
Men i mon af dagjemningspunkternas framryckande ökas mer och mer
det södra halfklotets temperatur, under det att det norras sjunker. Alltifrån
år 1248 i vår tideräkning har, enligt Adhémar, vår hemisfer börjat att afkyla
sig, men den södra blifvit varmare. När nu i tidernas längd denna afkylning
framskridit så långt, att nordpolens ismassor komma att i utsträckning och
mägtighet öfverträffa Sydpolens, så skall hela systemets centrum gravitatis med
ens förflytta sig till motsatta (norra) sidan om eqvatorn och en islossning
samtidigt inträffa vid södra polen, hvarvid alla de massor af vatten och is,
som under tusenden af år der varit samlade, skola våldsamt störta till norra
hemisferen, lemnande de omkring sydpolen liggande kontinenterna torra, men
deremot öfversvämmande och dränkande norra hemisferens nu af oss bebodda
länder.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
