Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
24 ÖFVERSIGTLIG SAMMANFATTNING.
norra del eller Bottniska viken i mera nordlig eller nordnordostlig
sträckning förbi Enare träsk till Warangerfjorden eller måhända
ännu något ostligare åt Hvita hafvet, må här lemnas oafgjordt,
ehuru å en annan sida skäl icke saknas till det antagande, att äfven
denna del af Östersjön, åtminstone under ett visst stadium af
jökelperioden, utgjort torrt land. Räfflornas öfverensstämmande
nordvestliga rigtning på ömse sidor om denna vik, såväl i Sverige som
i Finland, en omständighet, på hvilken redan Sefström för flera
tiotal af år sedanl) fästade uppmärksamheten, och hvarom här
bifogade Tab. 3 närmare upplyser, låter åtminstone en aning uppstå om
ett sådant förhållande. Nyligen har dock ånyo blifvit framkastadt,2)
att denna vidöppna vik under jökelperioden varit ända till botten
fylld af jökelis. Denna ismassa skulle sålunda utgjort likasom en
föreningslänk mellan och en deltagare uti alla rörelser hos Sveriges
och Finlands inlandsisar under dessa latituder. Huru härmed i
sjelfva verket kunnat vara, är icke lätt att afgöra, men antagandet
blir så mycket sannolikare, ju mindre djupet hos denna del af
Östersjön antages hafva varit under dessa tider, d. v. s. ju mera
det har skilt sig från det nuvarande djupet, hvilket, såsom a den
nyss nämnda öfversigtskartan 3) å Tab. 3 äfven visas, icke är så
obetydligt.
Ett siluriskt fastland mellan Gefle och Åland. Strax norr eller
nordvest om Ålands nuvarande ögrupp befann sig dock utan
gensägelse i alla händelser ett siluriskt fastland, utskjutande från
Svenska kusten mot öster. Af denna under början af jökelperioden
ännu qvarvarande landdel ser man nu endast några spridda spår
på den plats och inom det område den en gång intog. De sista
återstoderna deraf, efter det förstörelseverk, som inlandsisen utöfvat,
1) N, G. Sefström, »Undersökning af de räfflor, hvaraf Skandinaviens berg äro
med bestämd rigtning fårade,» etc. K. Vet. Akad. Handl. 1836, sid. 254, 255.
2) Lovén, Öfversigt af K. V. A. Förhandl. 1861, sid. 296. Redan Agassiz
ifrågasatte detta år 1841, se hans Études sur les glaciers, pag. 304, likaledes Martins,
Bull. Soc. Géologique de France, 1846, pag. 102.
3) Höjdsiffrorna i Sverige grunda sig hufvudsakligen på våra egna och
Topografiska Corpsens bestämmelser, gjorda dels genom verklig afvägning, dels genom
aneroidbarometerobservationer (i högtrakterna), till en del äfven på Hisingers
iakttagelser. De i Norge äro hemtade ur Vibes »Höidemaalinger i Norge, 1860»,
hvaremot de i Finland, Danmark och Tyskland etc. äro tagna mestadels ur
Petermanns »Geographische Mittheilungen».
Siffrorna för hafvets djup äro lånade från de af Kongl. Sjökartekontoret
utgifna sjökort.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
