- Project Runeberg -  Bidrag till kännedomen om Sveriges qvartära bildningar /
49

(1868) [MARC] Author: Axel Erdmann
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ÅTERBLICK.

49

Wenern och Vettern afstängas snart också, hvar på sitt håll,
från all gemenskap med verlds- och polarhafvet. Men om den forna
förbindelsen en gång med detta haf påminna ännu i dag de få
representanter för en förkrymplad polarfauna, som fortlefva i dessa
sjöars instängda vatten, likasom uti Östersjöns.

Äfven vid vestra kustlandet börja mildare klimatförhållanden
att inträda, och en stor del af den forna polarfaunan vid denna
kust drager sig allt längre mot norden, efterträdd af en annan
söder ifrån invandrande germanisk.

Vid hafvets stränder och på dess botten afsätta sig nu nya
aflagringar ofvanpå de redan förut befintliga.

Genom de på fastlanden ständigt cirkulerande vattnens
verksamhet nedföras i hafvets sköte alla de fint fördelade materialier, som
ur der varande ler- och grus- eller sandlager blifva ursköljda,
hvartill äfven komma de likartade ämnen, som genom vågornas
inverkan på kuststränderna blifva utvaskade.

Åkerleran med dess båda länkar, underlera och öfverlera,
afsätter sig. — Vid låglända kuststränder eller i grunda sund och
vikar aflagrar sig en lokal eqvivalentbildning för underleran,
innehållande mer och mindre talrikt inneliggande lemningar af de djur-,
hufvudsakligen molluskarter, som då uppehöllo sig vid kusten
(lokal kust- och vikbildning). — Svart lera (»skallera», »mussellera»).

Allt efter som nu de under glacialtiden uppkastade
rullstensåsarna, i mon af landets fortsatta stigning, åter närma sig kusten
och komma inom området för vågornas verksamhet, aflagra sig både
på och jemte dem å sidorna nya massor af stenig, grusig, sandig
och lerig beskaffenhet. De nyss nämnda lerorna uppkila, när
omständigheterna på stället det tillåta, mer och mindre högt i deras
sidosluttningar eller öfverlagra mantelformigt till och med deras
ryggar, men blifva sjelfva oftast i sin ordning uppe i åsens öfversta
rygg öfvertäckta af nya grusiga, till och med rullstensartade lager. —
Rullstensåsarnes öfra skal och sista tillrundning.

Under allt detta tillskapas för hvarje nytt förändradt vattenstånd
hos hafvet de mer och mindre väl utpräglade strandterrasser, som
äro ett så utmärkande drag för de flesta af våra rullstensåsar.
Och likaså erhålla nu också de s. k. åsgroparna sin sista utfyllning.

Samtidigt härmed utvaskas fortfarande ur de för handen varande
lagren af krosstensgrus eller rullstensgrus massor af sand och finare
grus, hvilka allt efter lokala omständigheter utbreda sig vid foten

Erdmann, om Sveriges qvartära bildningar. 4

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 15:45:56 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/qvartara/0065.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free