Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
60
GLACIALBILDNINGAR.
af en konstant kalkhalt uti krosstensgruset inom en stor del af
denna provins. Det är nemligen bekant, huru bördig och tacksam
mot odlarens möda jordmonen visar sig i södra Skåne, då deremot
provinsens norra del i detta fall icke på något sätt utmärker sig
framför det tillstötande Kronobergs län. Det är just tillvaron af en
ofta icke obetydlig kalkhalt uti jorden inom de förra trakterna och
saknaden deraf inom ide sednare, som är en anledning till denna
olikhet1). Af den å Tab. 2 bifogade öfversigtskartan se vi, att
just uti ifrågavarande! trakter också kalkförande bergarter,
tillhörande silur- och kritformationerna, finnas utbredda i ett större
sammanhang, då sådana deremot dels alldeles saknas, dels endast helt
sporadiskt uppträda inom provinsens norra delar. Från sagda
formationers under glacialtiden söndergrusade och förstörda bergarter
är det nu, som kalkhalten hos södra Skånes krosstensgrusbildningar
härleder sig. Man kan granneligen igenkänna det af de i gruset
inneliggande bergartsfragmenterna. Norr om den gräns, vid
hvilken de nyssnämnda formationerna sluta, och der den kristalliniska
berggrunden vidtager, d. v. s. ungefärligen norr om en linie, dragen
från Ifösjön i vestlig och sydvestlig rigtning förbi Ringsjön mot
Helsingborgs-Landskronatrakten, söker man förgäfves i krossgruset
någon inblandning af siluriska kalkstenar, lerskiffrar eller sandstenar.
Det är dock troligt, att i närmaste närheten af några bland de små
partier af kritformationen, som der ligga sporadiskt utströdda,
krosstensgruset skall befinnas undantagsvis innehålla en kalkhalt, som
erinrar om dess ursprung från dessas förstörda delar, men detta har
jag ännu ej hunnit att undersöka.
Kalkhaltigt krosstensgrus, nästan fullkomligt likartadt med det
Skånska, med den skilnad, att dess kalkhalt leder sitt ursprung
1) Det kan ingalunda vara min mening, att här antyda, att tillvaron af en
kalkhalt i den Skånska, jorden nu först blifvit genom mitt åtgörande ådagalagd, ty
denna har ju redan långt för detta varit känd och tillgodogjord. Men jag har
blott velat visa, att denna kalkhaltiga jordarts rätta natur hittills icke blifvit
rigtigt tolkad, i det man allmänneligen förut ansett den för s. k. »mergel»
(lermergel, kalkhaltig glaciallera) och äfven belagt densamma med detta namn,
ett förhållande, hvilket j|ag också redan anmärkt å den i April 1866 utkomna
»Öfversigtskartan öfver Glaciallerans utbredning i södra delen af Sverige».
Det är emellertid detta kalkhaltiga krosstensgrus, som af Skånes landtbrukare
i dessa trakter vanligen begagnas till förbättring af deras under bruk varande
egor, såsom ett förträffligt surrogat för verklig lermergel (glacialmergel),
hvilken i Skåne i allmänhet är sällsynt och icke förekommer inom det område,
der det kalkhaltiga krosstensgruset uppträder, annat än vid vestra, södra och
östra kanterna invid hafskusten, såvidt man hittills känner, hvilket ock den
nyssnämnda öfversiktskartan ungefärligen framställer.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
