Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
72 GLACIALBILDNINGAR.
kom ordningen naturligtvis till dess underlag (det s. k. urberget),
hvars spillror nu i sin ordning dels aflagrades på de förut utbredda
kalkhaltiga grusbäddarna, dels också under isens ständiga
påträngande alldeles undanskjöto desamma, der de icke till följe af sin
aflagring i djupare sänken eller genom andra lokala omständigheter
voro skyddade från en fullkomlig bortsopning.
Så ungefärligen föreställer jag mig helt enkelt
tillgångsprocessen hafva varit, både här vid Strökärr och i många andra likartade
fall, vid dessa grusbäddars successiva aflagring, under förutsättning
likväl derjemte att den ursprungliga beskaffenheten hos de aflagrade
grusmassorna sedan kunnat blifva, — såsom den ock förut blifvit
det — i mer och mindre grad modifierad dels genom mera lokalt,
dels genom mera allmänt inträffande företeelser såväl under sjelfva
glacialtiden (genom jökelbäckar och smältande isvattens inflytande),1)
som ock under postglacialtiden (genom det instigande hafvets
uppluckrande inverkan).
Karakter af sidomoräner. Såsom ett minne från den tid, då
hafvet under postglacialperioden intog ett högre stånd, än nu är
fallet, finna vi hos vissa af de i bergens sidosluttningar aflagrade
krossgrusmassorna (de forna sidomoränerna) mer och mindre
tydligt utpräglade terrassformiga afsatser,2) till formen liknande dem,
som så ofta kunna iakttagas hos rullstensåsarna. De innehålla
merendels ett på ytan och till något ringa djup derunder i mer
och mindre grad rentvättadt grus, påminnande om eller bärande
karakteren af svallgrus, och de inneliggande stenfragmenterna äro
somligstädes till och med så afrundade pä kanter och hörn, att de
nära nog likna s. k. rullstenar.
Den dalgång mellan sjön Bunn, eller rättare denna sjös norra
vik Tisken, och Warpan, i hvilken staden Falun är belägen,
utmärker sig i detta afseende på ett särdeles i ögonen fallande sätt.
Det är isynnerhet i den östra dalsidan, som dessa terrasser, fem
eller sex till antalet, framstå i all sin tydlighet och der de väl kunna
iakttagas under en vandring uppåt den s. k. Svärdsjövägen, under
1) Genom sådana under inlandsisarnas högsta tior cirkulerande vattens inverkan
torde väl också en otvungen förklaring kunna gifvas åt uppkomsten af de små
tunna ränder af jökelsand (krossand), som förekomma dels ofvanpå ytan af det
s. k. bottengruset, dels ock uti och inom. sjelfva denna bädds öfre delar.
2) Engelsmännens s. k. »raised beaches» till en del.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
