- Project Runeberg -  Bidrag till kännedomen om Sveriges qvartära bildningar /
80

(1868) [MARC] Author: Axel Erdmann
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

80

GLACIALBILDNINGAR.

märksamhet, är mer än väl bekant för alla dem, som haft tillfälle
besöka denna del af landet.

Jättegrytor och deras bildande. Hvad de s. k. jättegrytorna
beträffar, så har deras bildande sannolikt kunnat försiggå på
åtskilliga sätt, nemligen än under hafvets yta genom vågornas slag
emot den grundt liggande strandhällen, än på land genom fallande
eller forsande vattens fall på den underliggande klippan, i båda
fallen dock alltid med tillhjelp af sten och grus, som, bragta i
sqvalpande eller roterande rörelse, småningom nött eller borrat sig
ned i berget.

Det första sättet förutsätter en långvarig bildningstid och många
gynnsamma biomständigheters samtidiga inträffande, hvarföre icke
heller så särdeles många eller så särdeles stora och fullkomligt
utbildade jättegrytor torde finnas, som på detta sätt tillkommit.

Enligt det andra alternativet kan man tänka sig
tillgångsprocessen på två olika sätt. Antingen hafva jättegrytor uppkommit
inunder den ismantel, som under glacialtiden öfvertäckte vårt lands
yta, på så sätt att vattubäckar, bildade på isens yta genom den
dagliga afsmältningen, nedstörtat i naturliga håligheter uti ismassan
och genom densamma ned till det underliggande morängruset, hvars
stenigare beståndsdelar genom vattnets fallkraft försattes i roterande
rörelse och nedsvafvade ett mer och mindre djupt hål i berget, —
eller också hafva de tillkommit efter glacialtiden i de forsar och
vattenfall, som dåvarande elfvar och strömmar bildade.

Dessa båda senare tillgångsprocesser hafva sannolikt hvar på
sitt håll varit för ändamålet verksamma, men största antalet
jättegrytor torde måhända få anses hafva tillkommit under inlandsisens
yta. 1) En antydan derom, att denna bildningsorsak verkligen varit
rådande, gifver oss den egendomligt långdragna eller ovala eller så
att säga tråglika form, som åtskilliga jättegrytor både i östra och
i vestra Sverige förete. Denna form är nemligen just sådan, som

Denna åsigt om jättegrytors sannolika bildning under glacierernas istäcke, —
en åsigt, som för öfrigt icke är någon nyhet, utan redan för några tiotal af år
sedan blifvit uttryckt af flera bland de geologer i Schweitz, som studerat eller
skrifvit öfver glacialfenomenet, bland andra Charpentier i »Essai sur les glaciers
et sur le terrain erratique du bassin du Rhone, Lausanne, 1841», — har
Löjtnant II. von Post nyligen gjort till föremål för en uppsats i Öfvers. af K. Vet.
Akad. Förhandl. 186G.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 15:45:56 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/qvartara/0096.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free