Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RULLSTENSGRUS.
87
f’. Hvarfvig mergel; skiktningen hopknycklad och utplånad.
Obs. den åt höger uppåt gående kilen.
Dessa båda lager f och f’ hafva medföljt under hela grustagningen
vester-ifrån, säkert en sträcka af 100 fot.
g. Förkastningslinier.
k Tydligt bestämbara små grus- och sandskikter, hvilkas lägen på olika höjd visa,
att förkastning här egt rum inom linierna ggg.
Obs. Att döma af sandskikternas c vågighet och diskordans med de inom
de yttre linierna gg befintliga horisontela skikterna c, torde man
kunna antaga, att en större förkastning en gång inträffat efter den
sydligaste linien g. Att en dylik förkastning äfven egt rum efter
den norra linien g, är icke heller osannolikt.
h. Inneliggande större rullstenar.
Rullstensåsarna äro icke moräner. Af allt detta framgår på det
tydligaste, att åsarna icke kunna anses såsom moräner (Venetz,
Charpentier, Agassiz l), m. fl.), ej heller såsom minnesmärken efter
en våldsamt framstörtande vattenflod 2) (Sefström, Murchison), utan
helt enkelt såsom forna strandvallar, uppkastade och till sitt
innehåll bearbetade af hafvet, en åsigt, som också redan för längesedan
blifvit af Ch. Martins och efter honom af Chambers uttalad.
Men deras ursprungliga råmaterial är morängrus. Att de grusiga,
sandiga och steniga materialier, hvaraf dessa åsar sammansättas,
ursprungligen utgjort konstituerande delar af den forna istidens
moränbildningar, d. v. s. att de härstamma ifrån krosstensgruset, tarfvar
väl intet bevis, ty den minsta eftertanke skall säga en hvar, att en
rullad eller rundad sten ursprungligen en gång måste hafva varit
kantig. Derför talar också högt den nära öfverensstämmelsen i
petrografiskt hänseende, som för hvarje enskild trakt förefinnes
mellan åsarnas materialier och de i traktens krossgrusbäddar
ingående.
Tvenne krafter hvar för sig på olika tider medverkande till åsarnas
bildning. Det har således tydligen varit tvenne krafter, som hvar i
1) Äfven Löjtnant H. von Post har lör ej längesedan yttrat sig i något så när
samma syftning. I en afhandling »om ett glacierlager vid Strökärr i
Södermanland», i Öfvers, af K. V. Akad. Förh. 1862, säger han sig böra uttala den
åsigten, att mängden af våra rullstensåsar leda sitt ursprung ifrån (sid. 357)
eller äro att anse såsom midtelmoräner (sid. 359). Längre fram blir här
tillfälle, att för ett ögonblick få återkomma till denna afhandling.
2) En modifikation af denna åsigt har nyligen blifvit uttalad af C. W. Paykull i
en uppsats »Om rullstensåsarnas bildning», i Öfvers. af K. Vet. Akad. Förhandl.
1864, 319-332.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
