Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RULLSTENSGRUS. 91
icke så framstående som Klarelfsdalen, eller der endast jemna
slättmarker utbreda sig, som blott i stort betraktadt hafva karakteren
af dalslätter, eller der höga bergplatåer uppresa sig utan tecken
till någon verklig dalbildning i närheten, huru är det väl möjligt,
att i sådana trakter förklara åsbildningen genom antagandet af
enstaka flodströmningar i dalarna? För öfrigt kan icke heller det
faktum bortresonneras, att i nästan hvarje aflagring af rullstensgrus,
som tillhör eller utgör en integrerande del af en åsbildning, äfven
ligga inbäddade större och mindre, ända till öfver en kubikfot
stora enstaka rullstenar, hvilka, enligt nyssnämnde hypothes,
omöjligen kunna förklaras hafva blifvit aflagrade på samma gång som
sanden, eller ditförda genom ett vatten, hvars strömkraft icke varit
större, än att det blott förmått föra med sig den sand, i hvilken
stenarne nu ligga inbäddade.
Rullstensbildningens natur af gammal strandbildning framstår,
så vidt jag vet, knappt någonstädes på ett så i ögonen fallande
sätt, som utmed östra foten och sidan af det s. k. Kroppefjället ’)
på Dalsland. Här finner man nemligen, allt från sjön Bollungen i
Ryrs till Rostocks helsobrunn i Gunnarsnäs socken, en nära
sammanhängande aflagring af rullstenar, rullstensgrus och rullstenssand,
liggande vid fjällets fot eller under vissa sträckor, när reliefformen
det tillåtit, äfven uppgående mer och mindre högt i fjällets
sido-sluttning. Denna aflagring bildar ingenstädes under hela sin
fort-strykning någon fristående rygg, utan stödjer sig alltid mot
fjällväggen eller utbreder sig vid dess fot såsom på ytan svagt vågiga
bäddar. I förra fallet varseblifver man någongång, såsom t. ex.
öster om Grana, en ganska väl utpräglad terrassering. Efter ett
kort afbrott uppträder den åter vid vestra ändan af sjön Näsöl
och fortsätter så norr ut utmed vestra sidan af Åklången nära
upp till Råvarpen, under vägen äfven der stödd emot berget och
ingenstädes med fristående rygg. Det sista nordliga spåret deraf
visar sig, efter ett ytterligare afbrott, något norr om Tisselskogs
kyrka, också här hvilande mot bergsidan. Dess största höjd öfver
Wenern vexlar mellan 160 och 370 fot2), under det att dess fotlinie
1) Med detta namn betecknas här hela den omkring 400 fot höga
bergsträckning, som i vester begränsar den s. k. Dals slätten, och hvilken liksom en mur
reser sig upp ur och följer densamma allt från Rådanesjön i Frändefors socken
i söder till sjön Näsöl i Gunnarsnäs socken i norr.
2) 310-520 fot öfver hafvet,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
