Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
118 GLACIALBILDNINGAR.
inom dalgångarna, dkr den dock stundom kastar sig intill och
stödjer sig emot endera dalväggen, än åter i ostörd utbildning
fortsätter öfver mötande bergplatåer, hvarest den oftast beherrskar hela
den omgifvande trakten och i reslighet öfverträffar alla andra der
och i närheten befintliga höjder, än åter, såsom ofta inom
höglandsdalarna är fallet, itudelas i två, tre eller flera parallelåsar, som
upptaga nästan hela dalens bredd och på detta sätt äfven fortlöpa
milslånga sträckor.
Äfven biåsarnas lopp är oberoende af reliefformen. Att äfven
biåsarna ostördt fortsätta sin väg oberoende af reliefbildningen
hos deti trakt, inom hvilken de uppträda, ådagalägges tydligen om
man i naturen följer dem närmare på spåren, och detta inom icke
blott en, utan flera olika trakter af landet. Detta oberoende framträder
äfvenledes för ögonen vid en jemnförande blick på de å Tab. 10
och 11 bifogade längd- och tvärgenomskärningarna., af hvilka man
ser, huru en och samma biås, än med väl utpräglad ryggform
fortlöper öfver en slättbygd, än uppstiger öfver en mötande’bergplatå
och der, likasom hufvudåsarna, i en mer och mindre
sammanhängande utsträckning uppreser sig temligen högt och fritt samt utan
skydd af framför Hggaride eller omgifvande höjder ’), än åter
inkommer i en mer och mindre väl utpräglad dalgång, inom hvilken
den uppträder på ena stället midt i dalen, på det andra stödd vid
endera dalsidan. Biåsarnas sammanhang med och beroende af
dal-bildningen synes sålunda ingenstädes, lika så litet som
hufvudåsar-nas, vara så skarpt och fortgående utprägladt, som en flygtig
granskning möjligen kan låta förmoda.
Anmärkningsvärd skilnad i biåsarnas antal norr och söder om
Mälaren och Hjelmaren. I sammanhang härmed förtjenar att
anmärkas den stora rikedom på biåsar, som de mera kuperade trakterna
söder om Mälaren erbjuda, i motsats mot slättbygderna norr om
samma sjö, såsom ock en blick på åskartan Tab. 8 visar. Då
nemligen hufvudåsarna i ostördt lopp utsträcka sig på ömse sidor om
Mälarens stränder, äi* det deremot endast ett ringare antal af de
Såsom t. ex. Brattbergb- (Hvittorps-) åsen strax söder om Arboga, Barvaåsen
mellan Lappen och sjoji Näsen (bladet »Strengnäs»), Strengnäsåsen vester invid
Marvikarna, Skärsjö- och Ingesboåsarna vester om Ramsmossen och Bolandet
(bladet »Skattmansö») samt Katrineholmsåsen under vissa sträckor af dess lopp
mellan Hjelmaren och dess föreningspunkt med Köpingsåsen vid Eriksberg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
