Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
128 GLACIALBILDNINGAR.
ismassor, hvilka en gång utfyllde denna bassin allt uppifrån
höglandstrakterna på gränsen mellan Wermland, Dalarna och
Westmanland. Denna föreställning synes ock vinna något stöd af det
faktum, att dessa åsays innehåll mångenstädes icke har samma
urtvättade och rundnötta beskaffenhet, som eljest utmärker
rullstensåsarna, utan att det ofta mer och mindre liknar det i
krossgrusbäddarna befintliga gruset, ehuru det på många andra ställen
fullkomligt har karakteren af genuint rullstensgrus, bland annat i de
delar af Skalundaåsen, som befinna sig vid Råda kyrka på
West-götasidan samt mellan Brålanda kyrka och Thons by på Dal1).
Ett ytterligare stöd för en sådan åsigt gifver också räfflornas
rigtning i dessa trakter, som utan undantag går i NNO till NO, således
rätvinkligt emot dessai åsvallars utsträckningslinier.
Öfverensstämmelsen med Norges jb. k. Raaer är icke så aflägsen, ehuru den
cirkelformiga böjningen saknas. Vore nu dessa aflagringar
verkligen lemningar efter Wenerbäckenets gamla ändmoräner, så skulle
detta visa, att vissa åsars utsträckning åtminstone delvis kunnat
betingas af moränvallarnas, och att innehållet i dessa sednare blifvit
på stället omarbetadt till och omlagradt såsom verkligt rullstensgrus
blott på sådana punkter eller sådana sträckor, der vågsvallet haft
ett öppnare spelrum oeh således kunnat mera kraftigt inverka.
Rullstensåsarnas underlag. Att våra rullstensåsars inre kärna
vanligen icke består uteslutande af rullstenar, utan att äfven
grusiga och sandiga lager, dels enbart, dels i vexling med hvarandra
och med rullstensbäddar, deltaga i dess sammansättning, har jag
redan förut i denna afhandling flera gånger haft tillfälle att
omnämna. En uppmärksam granskning af de ofta stora och
djupgående grustag, som till betydligt antal finnas öppnade i dessa våra
åsbildningar, har år efter år under nu pågående undersökningar
gifvit mig nya anledningar till en sådan öfvertygelse, hvilken
ytterligare stadgats genom betraktandet af de åsgenomskärningar, som på
flera ställen egt rum f?r framdragandet af våra jernbanor.
x) Att dessa grusåsar icke hvila på lera, utan att de kringliggande slätternas
lerlager uppkila mot öch öfver deras sidosluttningar, detta hafva enkom för
ändamålet anställda borrningar och gräfningar bestämdt visat. Deras innehåll
är emellertid ofta ick$ så rullstensartadt, som hos åsarna på östra kusten,
utan vanligen mycket sandigt och till och med lerblandad^ en karakter, som
är egendomlig för de flesta på Westergötlands och Dals slättbygder
förekommande rullstensåsarna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
