Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HVARFVIG LERA OCH HVARFVIG MERGEL. 139
så vidt jag känner, har sjelfva det faktum; att glacialaflagringarna
i denna del af Skåne nästan uteslutande utgöras af krosstensgrus,
(således af en afgjordt Supramarin bildning), icke förut blifvit
på-aktadt och icke heller den derigenom antydda slutsatsen framhållen.
Denna från rent geologiska förhållanden härledda slutledning lemnar
dock ett ganska vigtigt stöd åt det från zoologisk synpunkt med
så stora skäl gjorda antagandet.
Då vi vidare både i nordvestra Skåne och i södra Halland på
ömse sidor om Hallandsås finna, att glacialleran icke uppgår till
högre nivå än 150—200 fot öfver nuvarande hafsyta, och vid östra
och vestra kusterna af förstnämnda landskap knappt till 100 fot,
så kunna vi sluta, att redan här, så alldeles i närheten af de
stationära landdelarna, den nedsjunkande rörelsen börjat yttra sig,
ehuru i ringare grad, för att slutligen först längre i norr, i trakterna
på ömse sidor om Vettern, uppnå sitt förut antydda maximum.
Glaciallerans förekommande i Norra Sverige. Hvad den öfriga
delen af Sverige norr om 61:sta breddgraden angår, beträffande
hvilken jag önskar få hänvisa till den här bifogade öfversigtskartan1)
å Tab. 4, vill det synas af de iakttagelser, som jag hittills haft
tillfälle i dessa trakter göra, som glacialleran äfven der skulle
uppstiga till mycket olika nivåer. Så har jag t. ex. funnit den i
Indalselfvens dalsträckning i Jemtland så långt nordligt, som i trakterna
vester om Gesundssjön på 700—800 fots höjd, i Ljusneelfvens
dalgång vid Ljusdals och Färila kyrkslätter deremot icke högre, än på
vid pass 500 fots höjd öfver hafvet. Och skulle, vid en närmare
undersökning, den leraflagring, som år 1861 anmärktes vid Wikens
by öster om Hede kyrka i Herjeådalen, äfvensom de, hvilka om
sommaren 1862 uppmärksammades i Qvikjoks lappmark, dels vid
norra stranden af Saggat Träsk, dels vid stranden af fjällsjön
Tarajok vester om Njungis nybygge, befinnas verkligen tillhöra
hvarfviga leran eller kunna med densamma paralleliseras, hvilket
de tagna profven synas visa, så skulle denna bildning här i Sveriges
nordligaste delar uppnå en höjd af 1000—1300 fot öfver nuvarande
*) Denna lilla öfversigtskarta åsyftar endast, att gifva en fragmentarisk bild af
förhållandena i Norra Sverige: hvad det Södra angår är den, med utelemnande
af detaljerna, en förminskad reproduktion af den nyssomnämnda större
öfversigtskartan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
