Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
144
GLACIALBILDNINGAR.
kalkjord, utan att lerans inre struktur på något sätt förändras.
Kalkhalten förekommer der än såsom ett ytterst fint kalkmjöl, än
såsom en finare eller gröfre kalksand, och är i något olika
proportion fördelad inom de olika ofta knappt en linie tjocka skikter
eller ränder, hvaraf denna leraflagring sammansättes. Ben härrör,
såsom jag redan förut (å sid. 32 och 33) har antydt, inom de flesta af
våra mergelområden, med undantag måhända af de längst i söder
belägna *), frän de söndergrusade leriga och halMga spillrorna af
de siluriska berglager, som de forna inlandsisarna på spridda punkter
i landet träffade i sin väg.
Sådana aflagringar af glacialmergel (hvarfvig mergel) förekomma
inom södra delen af Sverige både på dess Östra och på dess Vestra
sida, men utan att sammanhänga med hvarandra tvärs öfver landet,
ehuru de i trakten af Vettern synas komma hvarandra temmeligen
nära2), De finnas å den nyss omnämnda särskildt utgifna
»Öfversigtskartan öfver glaciallerans utbredning» utmärkta med mörkare
blågrön färg, till skilnad från hvarfvig lera, som är betecknad med
ljusare nyans af samma färg. De inom hvarfviga mergelns område
der förekommande siffrorna angifva summan af de kalk- och
talkjordskarbonater i procent, som inom olika trakter deruti
förekommer. Är en sådan siffra understruken, så ligger mergeln på
detta ställe djupare än 10 fot, i motsatt fall träffas den inom 10
fot från dagytan. Dessa mergelaflagringar finnas äfven
åskådliggjorda å här medföljande Tab. 4, men den lilla skalan har
naturligtvis icke tillåtit, att der inrymma alla de på den större
öfversigtskartan upptagna särskildheter.
Flera olika mergeldistrikter. Med hänsyn till deras läge i
förhållande till den moderklyft, hvarifrån kalkhalten kan anses
härleda sig, kunna de anses sönderfalla i följande skilda områden.
*) Kalkhalten uti Skånesi, en del af Blekings (och södra Hallands?)
lermergel-lager leder sitt ursprung derjemte äfven från kritformationens förstörda delar,
2) Eget är, att ingen kalkhalt hittills kunnat upptäckas hos den glaciallera, som
utbreder sig söder om Nerikesslättens siluriska bildningar, åtminstone ännu
icke på 15—20 fots djup under dagen, och detta oaktadt spridda fläckar af
kalkhaltigt krosstensgrus blifvit uppdagade så långt i söder derom, som vid
och i närheten af Vestra Stambanan.
Samma anmärkningsvärda förhållande företer äfven trakten söder om
Siljansbäckenets silurlager i Dalarna, så vidt jag hittills kunnat iakttaga.
Fyndet af marlekor viå östra stranden af sjön Runn tyckes dock antyda, att
dervarande glaciallera borde innehålla åtminstone ett spår af kalkhalt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
