- Project Runeberg -  Bidrag till kännedomen om Sveriges qvartära bildningar /
160

(1868) [MARC] Author: Axel Erdmann
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

160

GLACIALBILDiMNGA R.

ofta nämnda öfver glaciallerans utbredning upprättade
»Öfversigts-kartan», å hvilken alla hittills kända fyndställen för sådana, med
undantag af de få undier det sista året bekantblifna, finnas utmärkta.

Hvarfviga lerans och hvarfviga mergelns inbördes lagringssätt och
mägtighet. I det föregående hafva vi nu, på grund af hittills
skedda undersökningar, sökt att uppdraga en ungefärlig bild af
hvarfviga mergelns utbredning i södra delen af vårt land. Vi hafva
dervid sett; hurusom manga skäl sammanstämmande talat för den
åsigten, att denna aflagring här hos oss har för sin uppkomst haft
att tacka dessa till stoft förmalda, hufvudsakligen från silurperioden,
men till en del äfven från kritperioden, härrörande kalkiga, leriga
och lerskifferartade bäddar, som lågo i de forna inlandsisarnas väg
och af dem söndergrusades. Samma allmänna bildningsorsak är
älven gällande för hvarfviga leran, som endast är en artförändring
af hvarfviga mergeln och innehar alldeles samma karakterer som
denna, med det undantag att den saknar kalkhalt. Båda tillhöra
de samma stora tidsbildning och hafva båda uppkommit genom
samma allmänna orsaker och inflytelser, med de modifikationer,
som af olika strömsättningar och af tyngdkraftens inverkan kunnat
åstadkommas *).

Detta bevisas också tydligen af deras inbördes lagringssätt,
gemensamma inneliggande skallemningar och öfriga likartade
egenskaper, Inom alla de nyss anförda mergeldistrikterna uppträda
nemligen dessa båda leror alltid tillsammans, och man finner då
hvarfviga mergeln ständigt bilda de understa bäddarna i hela
aflagringen. Aldrig träffar man, der båda lerorna finnas samtidigt på
samma ställe utvecklade, hvarfviga leran i bottnen af lagret och
hvarfviga mergeln öfverst, utan ständigt tvärtom. Några smärre
oregelbundenheter och afvikelser inom vissa begränsade trakter
kunna naturligtvis förekomma.

Så eger t. ex. i Upplandsdistriktets norra delar en sådan
öfverlagring mera sällan rum, utan här ser man hvarfviga mergeln
vanligen betäckt af åkerlera, någongång äfven direkte af mosand, eller
också ligger den till och med, ehuru mera undantagsvis, blottad i
dagen för någon mindre sträcka. Och när ett lager af hvarfvig

l) Se härom vidare sid. 146, 147.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 15:45:56 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/qvartara/0176.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free