Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
164 frLACLÄLBlLDNINGAtt.
yttre formen än är, denna dock är tydligt utpräglad (reproducerar
sig) i det inre, på så sätt att de koncentriska valkar eller ringar
eller de utskjutande viggar eller andra ojemnheter, som framstå på
mariekans yta, alltid också fortsätta i det inre och der tydligen
framträda på den genomsågade och slipade ytan, dels genom en
mörkare färgnyans och dels genom något olika hårdhetsgrad mot
den öfriga massans, c) att de utskjutande viggarna alltid äro
kalk-haltigare, än de öfriga delarna af mariekan, d) att hos de olika
koncentriska valkarna, omhöljena eller körtlarna, som uppträda hos
de mera sammansatta formerna, halten af karbonater går i stigande
utifrån inåt, så att största kalkhalten har koncentrerat sig i
midtel-körteln, e) att oberoende af den yttre formen, huru invecklad den
än är, hela mariekans inre massa är försedd med en tydlig
pa-rallelstruktur eller skifvighet, fortsättande från mariekans ena ända
till den andra och i orubbad gång genomskärande alla de olika
valkar, körtlar eller viggar, hvaraf mariekan är sammansatt, f) att
dels kring mariekans yttre konturer, således mera ytligt, större och
mindre korn af främmande bergarter någongång ses fastsittande
eller fastväxta, dels ock mera djupt i mariekans inre mindre stycken
af allehanda bergarter, icke sällan äfven af grå eller röd
under-silurisk kalksten., finnas inbäddade och af marlekemassan till största
delen omslutna r), så att de endast obetydligt derur framträda, samt
g) att så att säga halffärdiga eller missbildade marlekeformer
stundom träffas sittande eller anväxta på större och mindre i sjelfva
mergellagret tillfälligtvis inneliggande stenar af gneiss, granit,
silurisk kalksten, o. s. v., och så starkt vidhäftade, att man mången
gång förr sönderslår sjelfva irfarlekan, än man kan skilja
densamma derifrån.
Jag trodde förut2), att den lera, i hvilken dessa marlekor lågo
inbäddade, alltid var alldeles kalkfri, men jag har sedan funnit, att
den tvärtom oftast är mer och mindre mergelartad, ehuru det
egendomliga förhållande dervid inträffar, att kalkhalten hos denna
mergel-lera är ganska låg3), i jemnförelse med kalkhalten4) hos den mergel,
x) Alla dessa gruskorn eller småstenar hafva utan tvifvel ursprungligen befunnit
sig i lerlagret och blefvo derföre också, när de lågo inom gränserna för det
område, der marlekebildning framkallades, under koncentrationsprocessens,
fortgång inneslutna eller inkittade i mariekan, antingen i dess inre eller på ytan.
2) Loco citato.
3) Endast uppgående till 1—3 procent.
4) Vexlande mellan 10 och 30 procent.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
