Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HVARFVIG LE11A OCH HVARFVIG MERGEL. 165
hvaruti de här förut nyss omnämnda smärre och oregelbundna
konkretionerna förekomma. Marlekeformernas regelbundenhet, storlek
och mångfald synas således på visst sätt stå i omvändt förhållande
till kalkrikheten hos den mergel x), i hvilken de ligga inneslutna.
MarleJcornas lagringssätt kan beqvämast studeras i branta
bäck-eller sjöbräddar, der de ofta ses inbäddade i lerlagren och derur
till någon del utskjutande. Och förtjenar det härvid anmärkas, att,
så vidt jag hittills kunnat iakttaga, den omgifvande lerbäddens fint
randade skikter, långt ifrån att smyga sig efter mariekans yttre
form eller kullrighet, tvärtom stöta tvärt an emot densamma, så att
man ofta tycker, att mergelns skikter och sjelfva mariekans endast
äro en fortsättning utaf hvarandra. Detta borde naturligtvis icke
kunna vara fallet, om mariekan, lik en annan främling, hade blifvit
inlagrad under sjelfva ler- eller mergellagrets afsättning. — I mon
som de lerbankar, i hvilka marlekorna ligga inneslutna, underskäras
af det strömmande eller svallande vattnet, nedstörta de, alla leriga
partiklar bortsköljas och marlekorna blifva qvarliggande på deras
sekundära lagerställen, i bäckfåran eller å den grunda sjöstranden,
der de sålunda ofta i stort antal kunna insamlas. Sådana tillfällen
erbjuda bland andra stränderna af Yngarn och Hallbosjön,
Jäders-eller Tuna-ån, Fada- och Grofvabäckarna i Nyköpings län,
stränderna af sjön Eunn och af Dalelfven i Dalarna, af Bråviken,
sjöarna Tåkern och Åsunden i Linköpings län, m. fl. st.2).
Af denna korta öfversigt synes det, att dessa våra marlekor
äro egendomliga och sjelfständiga bildningar, försiggångna från
början till slut inom glaciallerans område i de delar deraf, som
redan blifvit aflagrade, och detta tydligen under medverkan af
kemiska krafter, som dervid otvifvelaktigt spelat en framstående rol.
Uti en ■ afhandling om »den Postpliocene eller Glaciale Formation
i en del af det sydlige Norge», Christiania 1860, har emellertid den
*) Der mergelns kalkhalt varit större, synes koncentrationsprocessen hafva
försiggått fortare, hvadan således formen ej kunnat blifva så regelbunden, som i
motsatt fall.
2) Men utom dessa mergelartade marlekor gifves det också marlekor, som beslå
af s. k. jernlera, d. v. s. ett med lera "mer och mindre utblandadt
jernoxidhydrat. Man känner dem under flera olika, ofta mycket invecklade former
från Wilhelmina socken uti Åsele lappmark. Några bland dessa former finnas
afbildade i den nyss citerade afhandlingen. De äro till sin inre struktur
fullkomligt likartade med de andra vanliga marlekorna. Under hvilka
lagringsförhållanden eller i hvilken slags aflagring de förekomma, har jag- mig
emellertid ännu icke bekant.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
