Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HVARFVIG LERA OCH HVARFVIG MERGEL. 167
Båda dessa åsigter förutsätta emellertid tillvaron af något
posttertiärt lerlager, äldre än hvarfviga leran, ty icke är det möjligt,
att både den kemiska och den mekaniska delen af mariekornas
bildningsprocess enligt Kjerulf kunnat ega rum inom ett och samma
lerlager. Tertiära kunna väl icke heller dessa bollar anses vara,
eftersom de innehålla glacialsnäckor.
Uti detta äldre (posttertiära) lerlager försiggick då först — kan
man tänka sig — bildandet af Kjerulfs »klumpeformige massor» på
kemisk väg. Sedan inträdde den andra akten af marlekebildningen
eller den, under hvilken dessa klumpformiga massor enligt K. blefvo
afrundade och canellerade etc. genom »paavirkning af strömende
Vand». Men samma kraft, som varit tillräckligt stark att utöfva
ett sådant mekaniskt våld på de i lerlagret inneliggande stenhårda
»klumpformiga massorna», bör väl också kunna antagas haft styrka
att bortsopa eller bortsvämma sjelfva det lösa lerlagret, ty
motsatsen kan väl icke gerna förutsättas. En sådan bortsopning,
afrundning, canellering etc. kan emellertid icke tänkas möjlig under
hafvets yta eller på dess botten, utan måste väl hafva egt rum vid
de grunda kuststränderna eller på torra landet med tillhjelp af
strömmande vatten. Således blir det nödvändigt, att antaga en
landhöjning efter slutet af marlekebildningens första akt, derpå åter
en nedsänkning, under hvilken, samtidigt med »afdreiningen och
canelleringen», afsatte sig ett nytt lager lera (glaciallera) med
alldeles samma arktiska organiska lemningar, som i (de äldre)
mergel-bollarna och deras lerlager, — samt slutligen återigen en
landhöjning, som bragte allt i dess nuvarande skick. Så stora och
jemnförelsevis hastiga förändringar i landets och hafvets ömsesidiga
nivåförhållanden torde dock få anses mindre sannolika, och äfven
Kjerulf1) sjelf har ju en gång uttalat sig mot ett sådant antagande. Den
sinnrika förklaring, hvilken Kjerulf framlagt öfver arten och
verksamheten hos de kemiska krafter, som vid uppkomsten af de
Norska fossilförande marlekebildningarna kunnat göra sig gällande, skall
säkert vinna allt det erkännande den förtjenar, men jag tror icke
att densamma, lika så litet som »afdreiningstheorien», är tillämplig
vid uttydningen af de Svenska mariekornas bildning.
Hvad de Svenska hittills kända marlekorna beträffar, kan jag
försäkra, att de icke bestå utaf afrundade eller afsvarfvade stycken
»Den Postpliocene eller Glaciale Formation», sid. 12.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
