Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HVARFVIG LERA OCH HVARFVIG MERGEL.
173
samt af fosforsyra, sid. 180—194, dels också fullständiga analyser
af såväl hvarfvig lera, som af hvarfvig mergel, sid. 174—179.
De fullständiga analyserna å dessa, likasora å sedermera anförda leror
(åkerlera, svartlera, Svämmlera) äro verkställda efter två, eller rätteligen tre,
olika metoder.
Den första, som likväl numera icke användes, bestod i sönderdelning med
kolsyradt natron-kali samt vidare tillvägagående enligt Fresenii Qvantitative
chemische Analyse, vierte Auflage, Seite 776 u. f. De leror, som äro
analyserade efter denna metod, äro i tabellernas fyndortskolumn betecknade med i.
Vid de båda andra metoderna sker sönderdelningen antingen med
svafvelsyra eller med saltsyra, bestämmandet af ämnena likväl på samma sätt i båda
fallen. De med svafvelsyra sönderdelade lerorna äro i tabellernas
fyndortskolumner betecknade med ii. De leror, som i fyndortskolumnen ej hafva
något af dessa tecken, äro sönderdelade enligt tredje metoden eller med
saltsyra.
Halten af sand i leran erhålles genom kokning med saltsyra, tills olösliga
återstoden är hvit eller hvitgul, hvilket vanligen inträffar efter 4—6 timmar;
denna återstod kokas med en lösning af kolsyradt natron, och hvad, som då
är qvar olöst, räknas som sand.
Kiselsyran erhålles ur de båda föregående lösningarna genom deras
afdunstning till torrhet (kols. natronlösningen först neutraliserad och surgjord
med saltsyra).
Lerjord och Jernoxid fällas tillsammans under kokning med ättiksyradt
natron; den erhållna fällningen löses i saltsyra, lösningen delas i två delar,
ur den ena fälles med ammoniak halfva summan jernoxid och lerjord, i den
andra reduceras medelst zink jernoxiden till jernoxidul, som genom titrering
med öfvermangansyradt kali bestämmes.
Manganoxidulen bestämmes såsom manganoxidoxidul efter föregående
fällning med vätesvafladt svafvelammonium, fällningens upplösning och lösningens
försättande med kolsyradt natron i kokning.
Kalkjorden fälles såsom oxalsyradt salt och bestämmes dels genom dettas
upphettning och förvandling till kolsyrad kalkjord, dels genom oxalsyrade
kalkjordens upplösning i minsta möjliga qvantitet varm utspädd saltsyra,
hvarefter oxalsyran i lösningen titreras med öfvermangansyradt kali och kalkjorden
beräknas. Vilkoren för denna tidsbesparande metods användbarhet äro:
utspädd lösning, ej för stort öfverskott på saltsyra samt titrering vid en
temperatur af omkring 40°. I tabellerna äro de kalkjordsbestämningar, som blifvit
verkställda medelst titrering, i kalkjordskolumnen utmärkta med t.
Talkjorden fälles och bestämmes såsom pyr ofosfor syr adt salt.
Alkalierna bestämmas i särskildt, med syra sönderdeladt prof, antingen
såsom chlorider eller såsom svafvelsyrade salter. De åtskiljas antingen genom
kalihaltens utfällande med platinachlorid, eller ock bestämmes svafvelsyrehalten
i de neutrala sulfaterna, hvarur, efter kännedom om dessas vigt, lätt
qvantite-ten kali och natron kan beräknas.
Fosforsyra, Svafvelsyra och Chlor bestämmas i särskildt med salpetersyra
sönderdeladt prof. Den erhållna lösningen delas vanligen i två lika delar; ur
den ena fälles fosforsyra med molybdenvätska samt bestämmes på vanligt sätt
såsom pyr ofosfor syr ad talkjord. Ur den andra fälles och bestämmes chloren
såsom chlor silfver och svafvelsyran såsom svafvelsyrad barytjord.
Skiljaktigheter i afseende på uppdelning af lösningen hafva likväl förekommit.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
