Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ÅKERLERA, SVARTLERA, ETC. 225
af de förr omnämnda lerorna, och att den således från geologisk
synpunkt måste paralleliseras med mosanden, och anses såsom en
dess eqvivalentbildning, ehuru till sin fysiska beskaffenhet från
densamma här på stället något skiljaktig. Dylika mosandsaflagringar
förekomma bland andra vid Nya kyrkogården utanför Stockholms
norra tull, söder om Wendelsö herrgård i Öster-Haninge socken i
i Södertörn, båda hvilande på åkerlera, samt norr om Blidsbergs
kyrka i Elfsborgs län, mellan Fristads jernvägsstation och Oresjön
norr om Borås och vid Stora Böns gästgifvaregård i Jerbo socken
på Dal, alla tre hvilande på glaciallera.
Mosanden sjelf stundom eqvivalent för åkerleran (postglacialsand
för postglaciallera). Mosanden uppträder stundom sjelf såsom
eqvivalentbildning för åkerleran, ty på manga ställen och trakter finner
man densamma direkte öfverlagra hvarfviga leran eller mergeln.
Detta är isynnerhet fallet inom de delar af landet, som ligga
närmast nedanför den här förut ofta antydda gränsen för glaciallerans
utbredning, och inom hvilka åkerleran antagligen icke kommit till
någon eller åtminstone icke till någon allmännare eller större
utveckling, såsom t. ex. i vissa trakter af Dalarna, Westergötland,
Småland, o. s. v. Men samma lagringsförhållande låter för öfrigt
äfven mångenstädes iakttaga sig i de nedre på obetydligare höjd
öfver hafvet belägna landdelarna, så t. ex. på flera ställen inom
Mälarbäckenet o. s. v., ehuru åkerlera här mången gång sannolikt
från början kunnat förefinnas, fastän densamma under tiden mellan
hvarfviga lerans och mosandens afsättning till följe af lokala
omständigheter blifvit denuderad eller aflägsnad.
Mosanden stundom skalförande. Att dessa aflagringar af mosand
verkligen utgöra en del af postglacialtidens bildningar, då ännu ett
vidsträckt haf, ehuru med ständigt minskadt omfång, berörde våra
kuster, bevisas af deras jemnförelsevis allmänna törekommande, men
ännu mera af den betydliga mägtighet, som de stundom uppnå.
Supramarina vatten af den storlek och strömkraft, som nutidens
floder, elfvar eller sjöar, hafva sannerligen icke förmått uppstapla
sådana ansenliga sandmassor med en dylik det hela genomgående
regelbunden skiktning, som mosanden företer. Men ett ytterligare
bevis för mosandslagrens högre ålder gifva de sJcallemningar, som
deri stundom förekomma och hvilka tillhöra samma arter af hafsdjur,
Erdmann, Om Sveriges qvartära bildningar. I»)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
