- Project Runeberg -  Bidrag till kännedomen om Sveriges qvartära bildningar /
239

(1868) [MARC] Author: Axel Erdmann
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

DALELFVEN.

239

Sannolikheten af andra aflopp fordom för Dalelfvens vatten. Det

torde likaledes kunna antagas såsom sannolikt, att Dalelfven icke
alltid framrunnit i den fåra, i hvilken den nu ligger nedsänkt, utan
att den? just till följe af dessa högre uppdämningar, på olika tider
haft olika lopp. Antydningar om möjligheten af flera sådana saknas
icke heller i dessa trakter.

Så t. ex. är der anledning tro, att Dalelfven en gång långt
tillbaka i tiden tagit sitt lopp genom sjön Hallaren fram till Sala
dam och vidare genom nuvarande Sagans dalsträckning ned till
Mälaren. Hallarens vatten har dock sedermera under den historiska
tiden haft sitt utlopp åt Dalelfven (den s. k. Fernebofjärden), men
för beredande af driftvatten åt Sala silfververk är nu en fördämning
uppkastad vid dess norra ända vid Kölfors, och sjöns vatten1)
rinner derföre för närvarande söder ut ned till Sagan, o. s. v. Men
nuvarande höjdskilnaden mellan Hallaren och Fernebofjärden är
endast 15 fot2), så att, om en fördämning anbragtes, som tvang
Dalelfvens vatten att uppstiga till denna höjd eller något deröfver,
elfven då skulle välja nyssnämnde väg rakt söder ut till afbördande
af sin vattenmängd.

Terrängens beskaffenhet närmare mot Elfvens mynning erbjuder
likaledes anledning att ifrågasätta, huruvida icke, längre fram i
tiden och innan ännu den allra sista utskärningen hade inträffat,
som banade en väg för elfvens nuvarande gång, utloppet kunnat
vara genom Temnareån ned till Löfstabugten. Tre olika alternativer
skulle härvid kunna anses såsom möjliga. Enligt de båda första
kunde elfven hafva runnit från sjön Ingen öster ut genom Wissjön,
antingen i sydostlig rigtning genom Tösjön till Svartbäcken och
sedan i ostnordost till Temnareån vid Odensfors, eller genom sjön
Wiggen förbi Wida och W. Ensta byar till samma å strax söder
om Tierps kyrka. För dessa begge alternativer skulle hafva
erfordrats en uppdämning af knappt 20 fot. Enligt det tredje alternativet
skulle elfven ett stycke norr om Mehede gästgifvaregård hafva
afvikit öster ut förbi den s. k. Båtsmansbacken (der åsen för en
kort sträcka är afbruten) och Carlsäter genom Sandbykärren till
Temnareån något norr om Carlholms bruk, hvilket skulle kunnat

x) Denna sjö Hallaren är till sin nuvarande utsträckning icke af naturen bildad,
utan medelst uppdämning och genom sammanslagning af sju smärre sjöar.
Likaså äro Sala dam och Clasbomyr tillkomna genom uppdämning.

2) Nemligen Hallaren 204 och Fernebofjärden 189 fot öfver hafvets medelyta.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 15:45:56 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/qvartara/0255.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free