- Project Runeberg -  Bidrag till kännedomen om Sveriges qvartära bildningar /
269

(1868) [MARC] Author: Axel Erdmann
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

GYTTJE- OCH OCKERBILDftlNGAlt. 269

Snäckgyttja. I vissa torfbäcken förekommer stundom under
sjelfva torfbädden en annan aflagring, som dels och vanligtvis
öfverlagrar det förut omnämnda gyttjelagret, dels också någongång
alldeles ensam uppträder, såsom en eqvivalentbildning för detsamma.
Denna aflagring består visserligen till stor del af de fint söndergrusade
skalen efter de snäckdjur, som en gång lefde i det forna
vattenbäckenet, innan den egentliga torfmossevegetationen der började
att utveckla sig, men till stor del äfven af ett fint kalkslam, som
småningom blifvit utfälldt ur det kalkhaltiga vatten, som på ett
eller annat sätt tillfördes sagda vattenbäcken och hvilket utan
tvifvel just var en förmedlande orsak till framkallande af det rika
skaldjurslif, som då fanns der utveckladt, och hvarom också de
inbäddade skallemningarna nu bära vittne. Att döma efter de här
och der i denna hufvudmassa, fastän i allmänhet sparsamt, inbäddade
hela skalen, hafva dessa skaldjur tillhört samma arter, som ännu
fortlefva i våra vanliga söttvatten, såsom olika arter af slägtena
Limnceus, Planorbis, Anodonta, TJnio, Cyclas, Pisidium, PaluUina
m. fl. Jag har derföre för denna aflagring föreslagit benämningen
Snäckgyttja, för att antyda på samma gång dess härkomst och det
samband, i hvilket den står till den egentliga gyttjebildningen. Ty
ehuru snäckgyttjan till hufvudsaklig del består af dessa
skallemningar och af (kemiskt utfälldt) kalkslam, samt således visar en halt
af kolsyrad kalkjord, uppgående i många fall till 70—80, men
någongång äfven uppstigande till öfver 90 procent, så innehåller
den dock alltid någon inblandning tillika (större eller mindre) af
gyttjeartade beståndsdelar*), hvilket icke heller bör förvåna, då
man erinrar sig de förhållanden, under hvilka den blifvit bildad.
Men då det egentliga gyttjelagret utbreder sig såsom en
sammanhängande bildning under hela torfbädden i hela dess utsträckning,
så träffas deremot snäckgyttjan endast inom något visst begränsadt
mindre område i bäckenet, der omständigheterna varit i någon
högre grad gynnsamma för utvecklingen af verkliga kolonier af det
djurlif, hvars lemningar vi nu finna här sammanhopade. Detta
sporadiska uppträdande gör det också mycket sannolikt, att denna
bildning möjligen torde förekomma på många andra ställen eller
inom flera andra mossar, än hittills blifvit anmärkt, emedan det

l) Synbara efter profvets behandling med utspädd syra. Denna återstod
innehåller nästan alltid diatomaceer.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 15:45:56 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/qvartara/0285.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free