Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
270 NtAJRE OCH NtlTlDA BILDNINGAR.
alltid mera är en ren tillfällighet, att vid undersökning af ett dylikt
torfbäcken med borren! påträffa detsamma.
Inom Mälarprovinsterna har detta lager befunnits ega en
mägtighet af mellan 1 ocH 4 fot, men inom Jemtland har man sig
bekant, att Snäckgyttja^, eller som den der kallas »bleke», i vissa
mossar uppgår till den betydliga mägtigheten af ända till 10—12
fot och derutöfver. ,
Snäckgyttjans uppkomstsätt. I allmänhet synes snäckgyttjan,
att döma af hittills gjorda iakttagelser, hufvudsakligen och i
största mängd förekompia på sådana trakter, der kalkhaltiga
bergarter (till Silur- eller Kritformationerna hörande) finnas utvecklade
i något större skala Jj), eller der jordmonen utmärker sig för en
större eller mindre, men öfverallt konstant, kalkhalt (hvarfvig mergel,
kalkhaltigt krosstensgrus) och hvarest således de cirkulerande
dagvattnen, som alltid och allestädes sättas i tillfälle att mätta sig med
kalibikarbonat, nedföra till lägre belägna vattenbäcken en kalkhalt,
tillräckligt stor, icke blott att befordra utvecklingen af ett rikt
skaldjurslif, utan derjemte äfven att i mera märkbar grad föranleda
utfällandet till botten af ett efter föregången kemisk sönderdelning
uppkommet kalkslam. Inom de delar af Mälarprovinserna, t. ex.
(Uppsala, Stockholms, ! Westerås och Nyköpings län), der hvarfvig
mergel förefinnes, äro också aflagringar af Snäckgyttja under
torf-mossarna temmeligen vianliga, men de träffas icke eller åtminstone
högst sällan inom de dblar af nämnda områden, der hvarfvig mergel
saknas. Så äro också inom området för bladen »Ulricehamn» och
»Sämsholm» dylika snäfckgyttjelager alldeles ingen sällsynthet inom
de trakter, som utmäitka sig genom närvaro af kalkhaltigt
kross-stensgrus, ’— nemligen i omgifningarna kring Fenneslundasjöarna,
Hökrumssjön, Asunden; m. fl. inom det förstnämnda och sjöarna
Soten, Stora Björken, Wien, Kroksjön o. s. v. inom det sistnämnda
bladet: och förekomma! de här dels på sjöarnas botten, dels under
de torfmossar, hvaraf sjöarna omgifvas. Deremot äro de icke kända
inom de högre belägna östliga delarna af nyssnämnda blad, der
krosstensgrusets kalkhalt är försvunnen. Liknande exempel skulle
äfven kunna framdragas från flera andra provinser, såsom Jemtland,
Östergötland, Skåne o. s. v.
*) De jemnförelsevis små is. k. urkalklagren kunna härvid ingalunda komma i
betraktande.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
