Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VARA FORNMINNEN. 289
Mer än 11 fot högre än nu har således Mälarens vattenstånd
icke kunnat vara vid den tid, då dessa fornminnen upprestes eller
uppkastades, och detta äfven endast under den förutsättningen, att
de då sattes alldeles invid den forna stranden i skilnaden mellan
det våta och det torra. Då detta sednare förhållande likväl i
allmänhet måhända är mindre troligt, kan deraf slutas, att Mälarens
vattenstånd under denna tid sannolikt icke varit så högt, som 11
fot öfver dess nuvarande. Att det kunnat vara högre, än det nu
är, motsäges visserligen icke af nyss anförda afvägningar, men huru
högt det i sjelfva verket varit, derom lemna de oss likväl ännu
alltid i ovisshet.
Till nästan lika obestämda slutsatser leda äfven efterföljande
afvägningar.
Det har här förut å sid. 234 blifvit nämndt, att Fyrisån enligt
en historisk urkund af år 1331 ännu vid den tiden egt en södra
(östra) gren vid dess utlopp vid Flottsund, äfvensom att denna
numera torrlagda gren ännu bär märken efter denna sin forna
egenskap i de alluviala bildningar, som betäcka den rännformiga
fördjupning i marken, som i denna rigtning förefinnes. Genom anställd?
afvägning har denna lilla däldnings högsta punkt (belägen söder
invid Kungshamns ladugårdsbyggnad och öster om manbyggningen)
befunnits ligga på ungefär 14 fots höjd öfver Mälarens medelyta.
Deraf skulle följa, att Fyrisåns vattenmassa derofvanför då måste
varit uppdämd åtminstone 14 fot öfver dess nuvarande nivå och att
icke blott de låglända markerna mellan Nontuna, Danmarks kyrka
och Uppsala stad, omkring nuvarande Säfjaån, då varit af vatten
öfvertäckta, utan att detta äfven inträngt såväl i rigtning af
nuvarande Fundboån till närheten af Fundbosjön (17 fot öfver hafvet),
som ock i Östunaåns dalgång fram mot Lägga kyrka l).
Då man nu utan tvifvel måste antaga, att en något så när
farbar vattenled äfven i forna tider fanns från Mälaren upp till
Uppsala (sannolikt genom den vestra ågrenen eller den, som går genom
nuvarande Flottsund), så borde ock skilnaden i höjd mellan
Fyrisåns på detta sätt uppdämda vattenyta och Ekolns (Mälarens)
derutanför väl icke hafva varit så betydlig och antagligen icke
öfverstigande 1 å 2 fot. Ekolns vattenyta skulle följaktligen då hafva
stått omkring 12—13 fot högre än nu och vattenståndet hos de
Härigenom skulle en möjlig förklaring erhållas öfver de i noten å sid. 285
förekommande uttrycken om »östra landit» i Danmarks socken, o. s. v.
Erdmann, Om Sveriges qvartära bildningar. *y
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
