Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VID KAUKASUS.
2 9
sedligheten härpå skulle göra någon synnerlig vinst, är knappast att
vänta; någon sanning torde väl alltså ligga till grund för det mindre
fördelaktiga rykte, de georgiska fruntimren i allmänhet fått om sig.
Den dans, åt hvilken qvinnorna kring Kaukasus samtligen med
största förkärlek hängifva sig, är den så kallade lesghinka. Den är i
intet afseende särskildt anmärkningsvärd och går endast ut på att
framställa danserskans kropp, som i öfrigt ej röres från stället, i alla
möjliga böjningar, sträckningar och vridningar, med hvilka gymnastiska
öfningar understundom äfven är förenad någon pantomim. Finnes ingen
meddansare tillstädes, så föreställer man sig en sådan, som då antages
vara en älskare, och den större eller mindre gunst, hvari denne står,
tolkas genom danserskans mera eller mindre lidelsefulla arm- och
kroppsrörelser. Deltager deremot en dansör (dschigit) i dansen, så vinner
naturligtvis uppträdet i dramatisk plastik, men särdeles mycket af konst
står i alla händelser deri ej att upptäcka. Pauserna fyllas gerna med
en klunk kaketiskt eller med någon sång, som andas en yrande glädje*
Vid den rika vegetation, som öfverallt råder, och då hortikulturen
utom dess befinner sig i ett temligen utbildadt skick, är det lätt att för
dylika förlustelser finna en passande bakgrund, oftast i någon trädgård,
som från äldre tider mångenstädes är omgifven af höga,
palissad-lika inhägnader, helst på de ställen, der man fordom hade att befara
öfverrumplingar af bergsbygdens vilda stammar.
Anländer någon gäst, så ledsagas han vanligen — betecknande
nog — till den byggnad, dit man förlagt vinpressen: en särskild
hedersplats, liksom ämnad att förebilda de nöjen, man nu inom familjen
väntar sig. I nämnda byggnad ej allenast pressas och beredes vinet,
utan der förvaras äfven för beständigt de kärl eller urnor
(kiiptschi-nor), hvilka innehålla den färdiga drycken och, särdeles i Gurien,
hafva rent af otroligt omfång. Då man inrättat så beqvämt åt sigr
är lätt begripligt, att lagets glädje ofta har svårt att hålla sig inom de
rätta gränserna och att qvinnor, såväl som män, kunna låta förleda
sig till betänkliga öfverdrifter.
Hvad beträffar bordets nöjen, så stå de afgjordt efter för de
öfriga. Förnäma, på landet boende, familjer samla sig sommartiden
under skuggan af väldiga träd kring ett stort bord, vid hvilket man
tager plats med under sig korslagda ben. Ett täcke med lysande färg
ersätter bordduken, och matsedeln låter (i Georgien) sammanfatta sig
på ungefär följande sätt: god, men mycket porös ost, färska gurkor, ragu
på höns, kokt hammel och fisk samt hvarjehanda slags stek.
Mellanrätter äro pr as (vild purjo), kagvi (allium fistulosum), neaknli (selleri),
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
