Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
38
VESTRA ASIEN.
förtälja, att Haik, en sonson af Jafet, varit armeniernas stamfader, den
förste, som gått öfver Ararat och, tillika med sin slägt, grundlagt städer
i landet kring Araxes. Efter honom komma en del fabelaktiga konungar,
medan samtidigt den iranska sagokretsen ingriper i de första minnena
af folkets odling. Verkligt historiska gestalter möta oss först i de
tilldragelser, som fylla tiden för det andra assyriska rikets bestånd eller
vid pass ett årtusende, och Vans kilskriftlemningar omtala såväl
Sche-miram (Semiramis) som Xerxes.
Armenierna beherrskades länge af arsakiderna och äfvenså af
sassa-niderna, deras hätskaste fiender; de georgiska bagratidernas välde spred
öfver landet en ny glans. Olyckligtvis låg det dock i vägen för de stormar,
hvilka under medeltiden, i form af seldschuckernas, mongolernas och
tatarernas vilda horder, kastade sig öfver vestern, och denna omständighet
gaf upphof till de våldsammaste omstörtningar. leke dess mindre har
folket som sådant vetat tillvarataga sin individualitet, en följd å ena
sidan af dess starka sammanslutning, sega fasthållande vid sina
egenheter och varma kärlek till fosterlandet, samt å den andra af den
sorg-fälliga vården om en ali uppmärksamhet värd litteratur, med hvilken
senare vi genom de lärda mekitaristerna * kommit i tillfälle att göra
bekantskap.
Hvad som hos armenierna särskildt måste synas oss af intresse,
är deras patriarkaliska familjelif. Hos familjeöfverhufvudet förenas ali
såväl vilja som makt. De öfriga manliga medlemmarna af familjen
äga väl hvar för sig att idka sjelfständig verksamhet, men allt, hvad de på
denna väg förvärfva, tillfaller dock det hela. Då barnen vant sig att
betrakta föräldrarna med den djupaste vördnad, vore ett brott mot
denna familjens stränga organisation rent af otänkbart; fall af grof
uppstudsighet äro lika sällsynta, som svårare förbrytelser. Dör
familjefadern, så intages hans ställe af äldste sonen, men också ej sällan af
enkan, hvilket sistnämnda redan gifver en antydning om den stora frihet,
den armeniska qvinnan, åtminstone utom äktenskapet, åtnjuter.
Denna frihet är i sjelfva verket sådan, att vi i hela den öfriga
orienten ingenstädes träffa dess motstycke. Här förekommer intet spår
af det fädrens schackrande med sina döttrar, som i de omgifvande
landen är så vanligt, lika litet som de giftasvuxna flickorna inspärras
bakom några förhängen eller galler. De få tvärt om fritt och utan
slöja gå omkring huru de behaga, liksom inga hinder läggas i vägen
för deras umgänge med de unga männen, förutsatt naturligtvis, att de
* Ett armeniskt, halft religiöst, halft vetenskapligt samfund, stiftadt, till motarbetande af
islam, af Petro Mekitar (död 1749). Öfvers, aum.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
