- Project Runeberg -  Qvinnan bland skilda folk /
61

(1881) [MARC] Author: Amand von Schweiger-Lerchenfeld Translator: Axel Gabriel Engberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

7 G VESTRA ASIEN.



eller i tillhopa stående grupper. Äfven betydande höfdingar hålla 1 dem
sin taffel och husmodern framsätter den rykande steken samt
älsklingsrätterna kufda och pilav på en duk eller säfmatta å sjelfva golfvet i
tältet. Sjelf får hon dock ej taga del i måltiden; först sedan det
manliga sällskapet sett sig till godo och aflägsnat sig, få hon och öfriga
qvinnor göra den efterskörd, de förmå. Som vi se, aflöper det, äfven
nos de i detta afseende fördomsfriaste bland Asiens stammar, för det
svagare könet ej så alldeles utan förödmjukelser af ett eller annat slag?
och detta antingen det nu gäller muhammedaner eller kristna.

Vi hafva redan med någon utförlighet skildrat armeniernas
temligen egendomliga seder; äfven’ södra Kurdistans invånare hafva kristna
grannar — nestorianerna —, i hvilkas husliga lif likaledes ett äkta
asiatiskt åskådningssätt gifvit sig uttryck. Så till exempel kunna de
nesto-rianska qvinnorna uttala sin förvåning deröfver, att en fader i
vesterlandet ej erhåller någon köpeskilling af den man, som begär hans
dotters hand, liksom öfver den omständighet, att flickorna derstädes
för det mesta sjelfva bestämma öfver sitt hjertas angelägenheter. Ej
ens hos nestorianerna tillåtes det qvinnorna, gifta eller ogifta, att spisa
tillsammans med männen. För öfrigt hafva dessa alla de för de nyss beskrifna
bergsfolkens qvinnor utmärkande egenskaper; de äro ytterst flitiga och tyckas
oskiljaktiga från sin slända. Deras drägt är skarlakansfärgadt eller
röd-randigt ylletyg, påminnande om högskottarnas bekanta tartan (plaid).
Renliga, tystlåtna, blygsamma (ehuru utan falsk blygsel: så ser man
ofta hela familjer bada tillsamman under bar himmel) och dock på
intet sätt otillgängliga för umgänget med det andra könet, göra dessa
qvinnor i hela sitt uppträdande ett särdeles angenämt intryck.

Bland kurderna gifves en sekt, känd under namnet "djefvulens
tillbedjare", om hvilken vi slutligen böra tillägga några ord. Sjelfva kalla
de sig jezider (af Azed, ett gammalt namn på Gud) och deras
bekännelse är egentligen blott en ytterlig schiitism, då de tro på ett Guds
menniskoblifvande i en profet, i hvilken mening deras högt vördade
nationalhelgon, scheik Adi, kan anses såsom på en gång ett
gudommens redskap och sjelf Gud. Ej mindre öfvertygade äro de om den
"fallne engelns" en gång skeende återupprättelse, något, som ådragit
dem deras vedernamn och tillika de annorlunda . troendes, särskildt
muhammedanernas, hat och förföljelsebegär; förhållanden, af hvilka
naturligtvis sektens qvinliga medlemmar i allra första hand måste lida.
Under en’ längre tid bedrefs från turkisk sida jagten äfven efter
jezi-diska qvinnor på ett verkligt storartadt sätt, men sedan det visat sigv
att "djefvulstillbedjerskorna’, på den konstantinopolitanska marknader

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 15:46:17 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/qvinfolk/0065.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free